DEBATT: Butiker i Kalmar län ska inte tvingas till olönsam kontanthantering

Den 15 december släppte Riksbanken sin Betalningsrapport 2022. Myndigheten konstaterar att det finns ett stort behov av kontanter, inte minst för människor i digitalt utanförskap och för samhällets krisberedskap.
Samtidigt anser Riksbanken att det finns stora brister i kontanthanteringen och att åtgärder krävs. Jag vill lyfta fram två av Riksbankens förslag.

1. Köp med kontanter. Många butiker tar i dag inte emot kontanter. Riksbanken anser att möjligheten att köpa samhällsviktiga varor och tjänster med kontanter måste lagfästas.

2. Manuella kontanttjänster. Det är i dag svårt att betala räkningar kontant och lösa in utbetalningar. Riksbanken anser att bankerna måste erbjuda manuella kontanttjänster.

*

De brister i kontanthanteringen som Riksbanken identifierar är en följd av att allt fler betalningar i Sverige görs digitalt. När efterfrågan på kontanter minskar så minskar också de ekonomiska incitamenten för företag att erbjuda kontanttjänster, vilket har lett till att stora delar av kontanthanteringen har monterats ner.

För att lösa problemen vill Riksbanken nu tvinga kommersiella företag att bedriva olönsamma verksamheter. Detta vittnar om ett principiellt feltänk om att det är privata aktörer och inte staten som ska se till att den samhällsviktiga kontanthanteringen fungerar.

Jag anser i stället att staten behöver ta ett finansiellt ansvar för kontanthanteringen, och har därför två andra konkreta förslag än Riksbanken.

*

När det gäller möjligheten att betala med kontanter, så har många butiker redan drabbats hårt av nedmonteringen av kontanthanteringen eftersom det har blivit betydligt dyrare att få tag på växelpengar och lämna in dagskassor. Det vore därför olyckligt att nu tvinga vissa butiker i Kalmar län och resten av landet att hantera kontanter. Vad som i stället krävs är att staten ger subventioner som gör det mer attraktivt att hantera kontanter.

När det gäller bristen på manuella kontanttjänster så har problemet ökat sedan Kassagirot lades ner i höstas. Skälet till nedläggningen var bristande lönsamhet, trots statliga subventioner. Det är inte rimligt att nu tvinga andra privata aktörer som banker att bedriva denna verksamhet. Staten bör i stället återigen erbjuda rikstäckande kassaservice, så som det enligt lag var fram till år 2008.

Anna Kinberg Batra leder just nu Betalningsutredningen, som ska ta ställning till statens respektive näringslivets ansvar för kontanthanteringen. Jag hoppas att hon, när utredningen presenteras den 31 mars, tydliggör statens finansiella ansvar för kontanthanteringen.

Nina Wenning,
vd på Bankomat AB