Thoralf Alfsson menar att medier inte berätta hela sanningen om höjning av havsnivån.
Foto: Pressbild
Genomgående är att dessa artiklar nästan uteslutande tar upp de värsta scenarier som målas upp av IPCC och många gånger är någon ”klimatexpert” intervjuad som förstärker eller lägger till ännu mer dramatiska förutsägelser om flera meters havsnivåhöjningar innan århundradets slut. Men ytterst sällan framgår det av artiklarna att sannolikheten för dessa förutsägelser är mycket eller extremt låg enligt IPCC.
I endast 10 av dessa 329 artiklar lyfts bästa scenarier, med låga havsnivåhöjningar fram enligt IPCC:s prognoser. Än värre är det när det gäller kritiska artiklar angående denna klimatalarmism. Endast 5 artiklar av 329 framför någon form av kritik mot klimatrapporteringen i media och då är det ofta någon så kallad ”klimatförnekare” som skall förtalas för sina åsikter av tidningen.
Det mest anmärkningsvärda är att ”objektiva” Sveriges Radio inte publicerat en enda kritisk artikel eller någon artikel där man lyfter fram bästa scenarier, det vill säga med låga höjningar av havsnivån trots att dessa scenarier även finns i IPCC:s rapporter.
Osäkra data
Näringslivets medieinstitut anser i sin sammanfattning att rapporteringen är ensidig och ger en missvisande bild av forskningsläget. Många gånger utelämnas osäkerheten helt som omger beräkningarna och prognoserna av de olika scenarierna. Kategoriska uttalanden utifrån osäkra data förekommer återkommande i nyhetsrapporteringen enligt rapporten.
Det som jag befarat och varnat för besannas av denna rapport. Allmänheten får en nyhetsrapportering som inte är överensstämmande med det verkliga forskningsläget och tror därmed alltmer på den rapportering som inte minst public service bedriver eller statsmedia som jag föredrar att kalla SVT och SR. Inte undra på att det finns personer som får klimatångest.
Det som jag dock ser som det mest allvarliga är att denna snedvridning och verklighetsfrånvända nyhetsrapportering om stigande havsnivåer och klimatförändringar även påverkar våra politiker och tjänstepersoner på alla myndigheter som har till uppgift att planera inför framtiden. Allt från politikerna i regering och riksdag till SMHI, Länsstyrelserna, Regionerna och de kommunala politikerna och tjänstepersonerna.
Klimatnödläge i Kalmar
I Kalmar röstade alla partier för ca ett år sedan för att införa klimatnödläge. Jag var den enda politikern av 61 politiker i kommunfullmäktige som röstade nej till detta. Alla de övriga partierna och politikerna var utan tvekan påverkade av denna snedvridna nyhetsrapportering i media. Efter beslutet blev Socialdemokraternas vice ordförande i kommunfullmäktige uppringd och ombedd att förklara vad det innebar med ett klimatnödläge i Kalmar. Hon kunde inte svara på en enda fråga och visste uppenbarligen inte vad hon beslutat. Samtalet finns på Youtube.
Just nu arbetar Kalmar kommun med dels en ny översiktsplan, dels en klimatanpassningsplan. Jag har ställt frågor om detta till ansvariga tjänstepersoner om de utgår från verklig statistik över klimatutvecklingen i Kalmar men det är inte relevant enligt dessa tjänstepersoner. Jag tar mig för pannan. Utan man utgår från IPCC:s värsta, värsta scenarier, som är ytterst osannolika. När jag försökte ställa nya frågor vägrade Kalmar kommuns ansvariga tjänsteperson att svara på dessa och ansåg att mejlkommunikationen var avslutad.
Risken är stor att både översiktsplanen och klimatanpassningsplanen blir lika snedvriden och osannolika som medierapporteringen om det inte är verkligheten som styr besluten utan värsta, värsta scenarier i medias klimatrapportering.
Thoralf Alfsson, Framtid Kalmar