Ulrica Bennesved är regionchef på Svenskt Näringsliv i Kalmar län. Foto: Pressbild
Samtidigt läser vi ibland hur priserna ibland går mot rekordlåga nivåer och vi har till och med haft några tillfällen med minuspriser, det vill säga att elproducenterna har betalat för att man ska använda deras el. Den här ryckigheten är följden av att elsystemet inte har anpassats efter våra nya behov – tvärt om har det istället försvagats betydligt. Reservkraft som är tänkt att startas vid extrema situationer, kanske någon gång vartannat år, går nu flera gånger i veckan. I dagarna har det varit runt 30 grader varmt och samtidigt eldar vi olja i Karlshamn för stora summor pengar. Oroliga vänner av ordning undrar förstås hur det då blir i vinter.
Resultatet av att elsystemet försvagats under senare år skapar stor osäkerhet bland dem som ska investera i ny elproduktion men också hos dem som vill investera i nya anläggningar där man använder mycket el. Detta kan många företag vittna om och det är också tydligt i den undersökning som gjorts bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag. I vår del av landet är det 63 procent av företagen som planerar elkrävande investeringar som anger att de är oroliga för att inte få tillräckligt med el. Redan idag är det 15 procent som anger att de haft problem med att få tillräckligt med el. Detta bromsar självklart Sveriges möjligheter att utveckla vårt välstånd och att klara klimatomställningen, för att inte tala om alla de företagare som nu ligger sömnlösa av oro för hur det ska gå med deras verksamheter.
Situationen brådskar
Situationen brådskar. Rejält. Vi är bara i början av den mycket stora omställning vi måste göra på bara cirka 25 år. Det är en omställning där elanvändningen behöver fördubblas om vi ska klara målen att fasa ut fossila bränslen. Då kan vi inte fortsätta så här.
Detta ställer förstås mycket höga krav på politiken. Det finns idag en bred enighet om att alla icke fossila kraftslag behövs och behöver byggas ut. Samtidigt måste vi ha en systemsyn kring elen. Det räcker inte med att det är billigt att producera en kWh el – den måste göras tillgänglig där och när den behövs också. Det innebär att man måste räkna på kostnader för elnät, lager, flexibilitet, så kallade systemtjänster och mycket mer när man planerar hur det svenska elsystemet ska utvecklas.
Vårt elsystem behöver stora investeringar som tar lång tid att förverkliga. Hindren för att bygga ny produktion måste därför undanröjas snarast. Det finns inte tid att vänta längre. Det handlar framför allt om att skapa förutsättningar för ny kärnkraft och om att lösa acceptansfrågan för ny vindkraft. Dessutom behöver mer elproduktion förläggas till södra Sverige.
Gynnsam utgångspunkt
Nyligen presenterade Svenskt Näringsliv en ny scenarioanalys för det svenska elsystemet. Slutsatserna är mycket tydliga och förväntningarna på att politiken axlar ansvaret är höga. Vi menar att all planerbar elproduktion i form av vattenkraft och kärnkraft måste bevaras och livstidsförlängas så långt det är möjligt. Bygg mer landbaserad vindkraft, eftersom det är det billigaste och snabbaste produktionsslaget på kort sikt och därför måste acceptansfrågan måste lösas snarast. Kapaciteten i stamnätet måste ökas och processerna för nya ledningar behöver bli avsevärt mycket snabbare. Förstärk elsystemet med ny kärnkraft och havsbaserad vindkraft. Dagens utlandsförbindelser är viktiga men det är inte säkert att fler förbindelser är bra för systemet.
Sverige har en gynnsam utgångspunkt i form av ett näst intill helt fossilfritt elsystem som länge har varit stabilt. Det har givit oss välstånd och möjligheten att utveckla tekniker som minskar klimatavtrycket inte bara i vårt eget land utan också i många andra länder. Nu måste vi fortsätta utveckla elsystemet för att skapa förutsättningar för fortsatt omställning och välstånd.
Ulrica Bennesved
Regionchef Svenskt Näringsliv Kronobergs- och Kalmar län