Hanne Lindqvist.
Foto: Arkivbild
När regeringen tillträdde år 2022 saknades många av de grundläggande förutsättningarna för att bygga det civila försvaret i den omfattning som omvärldsläget krävde. Riksrevisionen konstaterade att det saknades tillräcklig och långsiktig finansiering, konkret styrning, och en tydlig struktur för myndigheternas arbete. Men nu är läget annorlunda.
I sin senaste förmågebedömning konstaterar Myndigheten för Samhällsberedskap att det har skett ett påtagligt skifte i uppbyggnaden av det civila försvaret mellan år 2023 och 2024. Förmågebedömningen visar att det nu vidtas åtgärder för att direkt kunna upprätthålla viktiga samhällsfunktioner samt åtgärder för befolkningens möjligheter att leva och verka under höjd beredskap. Därtill har kunskapen och förståelsen för det militära försvarets behov ökat hos aktörer inom det civila försvaret.
*
För att stärka Sveriges totalförsvarsplanering introducerade regeringen en ekonomisk planeringsram, i syfte att skapa en förutsägbarhet, långsiktighet och transparens i inriktningen för det civila försvaret. Regeringen har kraftigt ökat medlen för det civila försvaret, från cirka 2,7 miljarder kronor år 2022, till cirka 15 miljarder kronor år 2028.
Därtill innebär beslutet att gå med i NATO att Sverige också behöver förhålla sig till artikel 3, som syftar till att stärka alliansens resiliens, det vill säga ett samhälles förmåga att motstå och återhämta sig från större störningar och kriser som exempelvis hybridattacker, väpnat angrepp, avbrott i kritisk infrastruktur eller naturkatastrofer.
NATO har enas om ett nytt mycket ambitiöst mål för medlemsländernas militära- och civilförsvarsutgifter. För att Sverige ska klara detta gav regeringen besked redan i mars att under en övergångsperiod låna till nya militära försvarsutgifter och att upprustningen av försvaret inte får tränga ut viktiga välfärdsbehov eller satsningar på inre säkerhet. Det handlar om försvarssatsningar på sammantaget uppemot 300 miljarder kronor till 2034. Även detta beslut bör innebära ett ökat behov av att stärka det civila försvaret.
*
På lokal nivå i kommuner och regioner handlar upprustningen om väldigt praktiska saker som måltidsverksamhet inom äldreomsorg och förskola till robusthet och alternativa lokaler inom sjukvården. Räddningstjänstens uppgifter behöver uppdateras. Det krävs uppgraderade system för dricksvatten, avfallshantering, reservkraft för el och värmeförsörjning samt reparationsutrustning. Dessutom behöver informations- och cybersäkerheten stärkas och varje kommun och region behöver se över sitt säkerhetsarbete.
Regeringen och staten har höjt takten sedan 2022. Det finns fortfarande mycket att göra för att de nya strukturerna ska fungera och att förmågan ska vara fullt uppbyggd. Kommunerna och regionerna kan göra mycket själva och det arbetet behöver accelerera samtidigt som de statliga förväntningarna successivt blir tydligare. Kriget i Ukraina visar att nu inte är tiden att vänta utan snarare gå före och visa vägen.
Malin Sjölander, gruppledare för Moderaterna i Region Kalmar län
Hanne Lindqvist, gruppledare för Moderaterna i Kalmar kommun
Peter Danielsson, gruppledare för Moderaterna i Sveriges Kommuner och Regioner