Skolmaten är ett problem, skriver Hanne Lindqvist (M) och Susanne Eliasson (M).
Foto: Bildbyrån
I Kalmar kommun går över 7 000 elever i kommunal grundskola. Varje dag kämpar kommunens 16 skolor med att få verksamheten att fungera under stundtals utmanande former.
Utvecklingen i skolan, både nationellt och lokalt, är oroväckande: sjunkande elevresultat, ökande oro i och utanför klassrummen, och elever som inte får det stöd de har rätt till, är exempel på några av flera utmaningar skolväsendet står inför.
Kalmar är inte ett undantag. Det handlar inte enbart om skolans kärnuppdrag, undervisningen. Även frågor som skolmaten har väckt kritik, och trenden är tydligt nedåtgående.
Moderaterna tar tag i detta
Låt oss inleda med skolresultaten. Genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9, andelen elever behöriga till gymnasiets yrkesprogram, samt andelen elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs 6 och 9, fortsätter att sjunka. Även elever i årskurs 3 presterar allt sämre resultat på nationella prov i svenska och matematik. Nuvarande resultat ligger en bra bit efter de mål som utbildningsnämnden, under Socialdemokratisk ledning, satt upp.
För att Kalmar kommun ska stå starkt i framtiden krävs prioriterade insatser i skolan. Elevernas resultat måste höjas genom bättre stöd i undervisningen och ett stärkt fokus på tidiga insatser. Skolans utveckling kräver åtgärder i form av, reformerad lärarutbildning, uppdaterade läroplaner med tydligt fokus på kunskap, satsningar på mer läsning, förstärkt elevhälsa, ökade resurser för trygghet och studiero, samt mobilförbud. Dessa satsningar markerar att skolan är en prioritet och att kraftfulla åtgärder behövs för att vända den negativa utvecklingen, och säkerställa att alla elever kan nå sin fulla potential. Allt detta tar nu regeringen, med Moderaterna i spetsen, tag i, med historiska satsningar på totalt 14 miljarder kronor under de kommande tre åren.
Stannar inte där
Men det stannar inte vid sjunkande skolresultat. Skolmaten är ett annat tydligt exempel på vänstermajoritens slapphet. Var tredje elev i kommunens grundskolor är idag missnöjd med maten. År 2023 uppgav 70,3 procent av eleverna att skolmaten smakar bra, men 2025 har siffran sjunkit till 60,4 procent. Samtidigt har andelen missnöjda elever ökat från 25,7 till 34,5 procent.
Detta är ett misslyckande som påverkar elevernas vardag och möjligheter att orka med skoldagen. Som om detta inte vore nog, ligger totalkostnaden per elev och år i Kalmar kommun till 6 456 kronor, vilket motsvarar 36,27 kronor per skoldag och elev. Det kan jämföras med riksgenomsnittet (7 963 kronor), samt jämförbara kommuner som Karlskrona (11 224 kronor) och Växjö (9 113 kronor). Även grannkommuner som Nybro (8 170 kronor) och Torsås (8 190 kronor) ligger betydligt högre.
Kalmar kommun behöver ett ledarskap som tar skolans utmaningar på allvar, som prioriterar både undervisningens kvalitet, tryggheten och skolan som helhet. Det räcker inte med passiva målsättningar, handlingsplaner och löften om en bättre morgondag. Elevernas framtid kräver handling här och nu, med prioriteringar som gör verklig skillnad.
Hanne Lindqvist (M)
Susanne Eliasson (M)