Daniel Möller är advokat i Kalmar.
Foto: Privat
Brottsligheten i Sverige skenar inte. Statistiken över antalet anmälda brott per 100 000 invånare de senaste tio åren visar att brottsligheten ligger ganska stabilt på samma nivå. När det gäller brott mot liv och hälsa får man gå tillbaka till 2005 för att hitta en lägre nivå än 2020 och när det gäller tillgreppsbrott har antalet anmälda brott inte varit så lågt sedan 1965. Varför Lindqvist, Sjölander och Forssell försöker ge en bild av något annat är höljt i dunkel.
Vi kan dock, som sagt, vara överens om att gängkriminalitet är ett samhällsproblem. Trion Lindqvist, Sjölander och Forssell har ett antal förslag för att minska gängkriminaliteten. Flera av dem är dock populistiska, utgör ett hot mot rättssäkerheten och är omöjliga att praktisera i realiteten.
Hotar rättsäkerheten
Att införa ett system med anonyma vittnen skulle allvarligt hota rättssäkerheten och står i strid med rätten till en rättvis rättegång i Europakonventionen. Att låta en tilltalad dömas på uppgifter som lämnats av en person vars identitet är okänd för den dömde är helt förkastligt. Den tilltalade skulle därmed helt fråntas sina möjligheter att peka på omständigheter som visar att vittnet inte är trovärdigt eller att de uppgifter som lämnats inte är tillförlitliga. Det kan finnas många olika anledningar till felaktiga vittnesmål.
Att kräva att det ska ske fler LVU-omhändertaganden är ett märkligt förslag. LVU är en skyddslagstiftning för barnens bästa, inte ett verktyg att hantera kriminalitet. Givetvis ska omhändertagande ske när socialtjänsten gör bedömningen att ett barn utsätter sin hälsa och utveckling för allvarlig risk att skadas, till exempel genom kriminalitet eller missbruk. Bäst lämpade att göra den bedömningen är dock socialtjänsten, inte politiker i iver att tillgodose opinionen, och övervägandena ska enbart ta sikte på barnets bästa.
Populistiskt förslag att göra det straffbart att vara med i kriminellt gäng
Att det ska vara straffbart att vara med i ett kriminellt gäng kan låta tilltalande, men är ett populistiskt förslag utan någon möjlighet att få förankring i verkligheten. Att definiera vad ett kriminellt gäng är och hur man fastställer att en person är medlem i ett sådant skulle vara en stor utmaning för lagstiftaren. Gängen har ju sällan stadgar och medlemsregister utan är ofta löst sammansatta grupperingar. Bevisproblemen är uppenbara.
Även förslaget om dubbla straff för gängkriminella skulle vara omöjligt att praktisera med hänvisning till samma problem som beskrivs ovan. Även om man givetvis kan ha synpunkter på straffsatserna så är det ju inte heller straffsatserna som utgör incitament för gängkriminalitet.
Bekämpandet av grov kriminalitet får aldrig ske på bekostnad av rättssäkerheten för den enskilde individen. Bristande rättssäkerhet utgör även det ett allvarligt hot mot friheten och tryggheten för de som väljer att leva på rätt sida lagen. Övergrepp från staten är betydligt svårare att freda sig från än övergrepp från enskilda, det har historien visat oss ett antal gånger.
Daniel Möller
Advokat, Kalmar