Mattias Lühr vill att Kalmar FF:s ledning agerar nu. Inte snart. Detta för att hålla den allsvenska drömmen vid liv. Bilden är ett montage. Foto: Bildbyrån/Privat
Först ska jag inleda med att vara helt ärlig.
1-0-segern mot Utsikten är den enda Kalmar FF-match jag inte sett hundra procent av den här säsongen, och anledningen är enkel.
Och nu ska ni få en inblick in i det liv som jag lever den här sommaren.
Under helgen spelades den så kallade World Talent Cup i innebandy i Uppsala, där “utvalda” ungdomar från olika innebandyländer möter varandra i något som mycket förenklat går att kalla för “landskamper”.
Min tolvåriga dotter Hanna var med i årgången F12, och det var givet att vara på plats för att se henne lira med så skickliga medspelare mot så skickligt motstånd, och dessutom iklädd blågult.
Hon spelade bland annat med ett gäng tjejer från CL98, som har ett fantastiskt F12-lag - ja, det håller absolut Sverige-elit. Kanske är de till och med bäst i landet. Lindsdalstjejerna är även grymma på fotboll, och Hanna har vid ett par tilfällen under de senaste somrarna fått ta på sig de svartgula grejerna och träna tillsammans med dem nere på Fjölebro.
Den generositeten har glatt ett bultande Lindsdalshjärta som mitt.
Hursomhelst, efter slutsignalen på söndagen så var det omedelbart in i bilen och en långkörning till Karlskrona för att lämna av Hanna hos moster, morbror och kusiner innan min fru och jag under måndagen drar vidare till Båstad för att under två dagar fira kompisen Patrick Ekwall som fyller 60 år.
Ni fattar. Puh!
Ändå var det roligt när vi tog ett stopp för lite KFC i Nyköping och jag slog på matchen på Guldfågeln arena på mobilen i den 80:e minuten. Någon minut senare trollade Abdi Sabriye in matchen enda mål och firade tillsammans med en het Sydostkurva.
Bra tajmning.
Men ändrar det något på min uppfattning, gällande Kalmar FF:s behov och Sabriyes kvalitet?
Nej. Tyvärr.
*
Fint såklart med en seger efter att onödigt ha lämnat massor av poäng på planen under de senaste omgångarna. Kalmar FF hänger med i toppen, och har fortsatt bra läge på ett allsvenskt avancemang. Men att det är just Abdi Sabriye som avgör mötet med Utsikten borde sätta igång alarmklockorna på högsta volym i kontoren på GFA.
Målet var utsökt och otroligt viktigt, missförstå mig inte, men det är ju inte en inhoppande Sabriye som ska avgöra möten med bottenlag i Superettan. Jag vidhåller att den 23-åriga dribblern från Somalia inte är i närheten av att hålla en nivå som ska hjälpa ett topplag i Superettan.
Förmodligen håller han inte alls Superettan-nivå, inte vad jag sett under sexton omgångar i alla fall.
Det här var också Sabriyes första mål för säsongen, och jag har faktiskt svårt att hitta fler målchanser när jag söker i minnet..Nej, det är andra som ska bära Kalmar FF offensiv, men dessa spelare levererar inte. De (jag behöver inte nämna spelarna längre, det blir bara tjatigt) når inte upp till en nivå som ens snuddar vid en allsvensk, vilket desperat behövs i år och kommer behövas ännu mer nästa säsong - om nu Kalmar FF lyckas ta klivet upp.
Så att det är just Sabriye som avgör, en spelare som fått massor av chanser, varit mer av en kinapuff än dynamit, och nu logiskt placerats på bänken av tränaren Toni Koskela - det borde få styrelsen, sportchefen Peter Swärdh, klubbchefen David Måsegård & Co att kasta sig på telefoner, riva fram kapital från gömmorna och investera i offensiv spets.
Inte snart. Nu.
Inget mer snack. Bara gör. Actions speak louder than talk, om vi säger så.
Kalmar FF har vunnit en av de fem senaste matcherna, och spetsen är lika nödvändig som för den övriga truppen att känna att ledningen verkligen satsar på allsvenskan. Det är viktigt att blåsa nytt liv och ytterligare optimism även i ett lag som på pappret ser ut att befinna sig i ett skönt läge.
Just do it!