Här gör Emeka Nnamani 1-0 för Kalmar FF. Krönikören Mattias Lühr uppskattade vad han såg.
Foto: Bildbyrån
Hur många gånger har jag sett sådana här matcher, undrade jag för mig själv. Matchklockan tickade förbi åtta minuter och jag fick nästan örfila mig själv för att inte nicka till.
Kalmar FF ägde all boll, men hade ingen direkt brådska framåt i planen.
Division 2-laget Sylvia föll omedelbart ner med alla sina gubbar på egen planhalva för att försvara det egna straffområdet.
På läktarna syntes i stort sett bara tomma blåa plaststolar, bortsett från en stabil liten tillrest rödvit supporterskara som sjöng så det ekade lite mindre ödsligt på Platinumcars Arena.
Det skulle väl bli ännu en sådan där match där laget från den betydligt högre divisionen bara gör ungefär exakt det som krävs och sedan reser hem med en 1-0- eller 2-0-seger och kan planera in Svenska Cupens gruppspel nästa vår.
Väl? Svaret skulle komma snabbt.
Det enda jag egentligen var riktigt nyfiken på i det här annars förutsägbara mötet var nyförvärvet Emeka Nnamani, en nödvändig anfallsvärvning som jag tjatat om i krönikor sedan i våras.
Frågan var nu, kunde den 23-årige dansken vara mannen som fyller det hål som Kalmar FF haft längst fram i banan under hela säsongen? Även den frågan skulle få ett lika snabbt svar.
Kanske är det en slump, kanske är jag elak, men visst kändes det en smula talande när Kalmar FF drog ur proppen i den här till slut ensidiga uppgörelsen.
I efterdyningarna av en rödvit hörna från höger i den tolfte matchminuten så tryckte Abdussalam Magashy fram bollen till den i superettan så svage Anthony Olusanya i straffområdet, men finländarens skott i öppet läge träffade stolpen – och bollen studsade istället ut till en mycket välplacerad Emeka Nnamani som lugnt kunde bredsida in 0-1 bakom Kevin Eriksson i Sylvia-kassen.
Exakt det som KFF behöver
Nu ska vi inte springa händelserna i förväg på något sätt, motståndet var verkligen riktigt blekt, men det är ju exakt det som Kalmar FF behöver i höst för att nå målet som man själva döpt till “Resan hem”.
En anfallare som står rätt. Och gör de enkla målen. Emeka Nnamani skulle dock snart visa att han kan mer än så.
0-2 kom bara fyra minuter senare, och även det målet kom efter en högerhörna från Sirius-lånet Saba Mamatsashvili. En liten variant avslutades med ett stenhårt lågt inlägg från georgiern som styrdes i mål av en desperat försvarande hemmafot.
0-3 i den artonde minuten var en delikatess, och här ska Olusanya få den credd han förtjänar. Den vanligtvis centrale anfallaren hade flyttats ut till vänster när Nnamani tog “sin” plats i mitten av forwardstrion, men en snabb vrickning in i banan gav ett skottläge och Olusanya placerade vackert in bollen i det borta krysset. Sedan var det dags för Emeka Nnamani igen. Omgiven av fyra Sylvia-försvarare accelererade han på ett internationellt sätt, drog lätt ifrån alla jagande backar och placerade med vänstern in 0-4 bakom stackars Kevin Eriksson.
25 minuter hade då gått och jag fiskade upp datorn för att skriva om Kalmar FF:s avancemang. Men mest, som ni kanske märker, om Emeka Nnamani.
Det är en spelare som Kalmar FF haft ögonen på i ett par år, men Nnamani har tidigare ansetts vara för dyr. Varför man nu valde att slå till på B93-anfallaren kanske berodde på den fråga jag malt om under i stort sett hela säsong: Vad skulle det kosta föreningen om man missade ett allsvenskt kontrakt 2026? Ska vi då dra eldiga slutsatser efter nyförvärvets två mål på 45 spelade minuter (Nnamani byttes ut i halvtid)? Nja. Vi håller oss en stund till.
Spelades en halvlek utan honom
Men jag kan konstatera att det i Nnamani ändå går att se egenskaper som ingen annan anfallare i Kalmar FF besitter för närvarande. Framför allt en: explosiviteten. Det gick riktigt fort när han tog fart på konstgräset den här onsdagskvällen.
Man kunde också skönja en bra speluppfattning, embryon till fräcka kombinationer kring och i offensivt straffområde – och en Mileta Rajovic-kyla i avsluten.
Jag måste också säga att jag gillar sättet 23-åringen för sig på i intervjuer så här långt. Klok, tydlig och trovärdig.
Nu ser jag fram emot att se ytterligare prov på alla dessa kvaliteterna i nästa match mot Helsingborgs IF på Guldfågeln arena, då Kalmar FF går för tredje raka segern i Superettan.
Det spelades en andra halvlek också mot Sylvia.
Utan Emeka Nnamani, alltså. Den slutade 0-1.
0-5 sammanlagt, och Kalmar FF är klara för Svenska Cupens gruppspel för åttonde året i rad.