Våra matvaror är inte hållbara – så tycker myndigheterna att du ska äta

Dagens livsmedelskonsumtion är en av de största orsakerna till ohälsa och sjukdom i Sverige. En stor del av befolkningen konsumerar för lite fullkorn, grönsaker och baljväxter. Samtidigt konsumerar man för mycket salt, charkprodukter, kött och livsmedel som innehåller mycket socker och fett men lite näring. 

Våra befintliga matvanor leder till ökad risk för sjukdomar som diabetes, fetma, hjärt-kärlsjukdom och olika cancerformer. Bara den årliga samhällskostnaden för fetma beräknas år 2023 till 125 miljarder kronor. 

Den nuvarande livsmedelskonsumtionen är inte heller hållbar för miljö och klimat – och konsumtionen av mat står för cirka en femtedel av de svenska konsumtionsbaserade växtgasutsläppen. 

– Ungefär 14 000 dödsfall per år kan kopplas till vad vi äter, vilket motsvarar 15 procent av samtliga dödsfall i Sverige. Ur såväl ett samhälls- som individperspektiv finns stora vinster med mer hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion. Att äta hälsosamt går ofta hand i hand med det som är hållbart för miljön och klimatet, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

Flera mål till 2035

På uppdrag av regeringen har myndigheterna tagit fram förslag på nya nationella mål med indikationer och insatsområden för att uppnå en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion. 

Till 2035 föreslås följande mål:

* Livsmedelskonsumtionen har bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa.

* Livsmedelskonsumtionens negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem har minskat och den positiva påverkan på biologisk mångfald och ekosystem har ökat.

För att kunna uppnå de föreslagna målen behöver matvanorna förändras. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har listat sex delmål med de viktigaste förändringarna på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.

* Konsumtionen av baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär har ökat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.

* Konsumtionen av fullkorn har ökat med 100 procent år 2035 jämfört med år 2010.

* Konsumtionen av fisk och skaldjur har ökat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2019.

* Konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel har minskat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.

* Konsumtionen av kött har minskat med 30 procent till år 2035 jämfört med år 2021.

* Konsumtionen av salt har minskat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2018.

"Ser att det är möjligt"

Mål och del ska vara vägledande för myndigheters, regioners och kommuners folkhälso- och hållbarhetsarbete. Men det ska även gälla för näringslivet och civilsamhället. 

– Vi ser att det är möjligt att förändra livsmedelskonsumtionen. Jag hoppas att våra förslag med nationella mål och tydliga delmål kan samla aktörer och vara vägledande för dem som jobbar med folkhälso- och hållbarhetsfrågor i kommuner, regioner och näringsliv. Därför föreslår vi att målen antas och följs upp löpande för en bättre folkhälsa i framtiden, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.

För att kunna uppnå målen pekas fem insatsområden ut. Det handlar om en marknad och en offentlig sektor som främjar en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion, kompetens- och kunskapsutveckling samt utvecklade samarbeten mellan offentliga och kommersiella aktörer. 

Ett antal indikatorer för att kontinuerligt kunna följa utvecklingen föreslås också.