Henrik Örnlind är forskare i socialt arbete vid Linnéuniversitetet och är klar med sin avhandling om urbanpolitikens utveckling mellan 1988-2023.
– Trots högt ställda målsättningar och engagemang från både myndigheter och civilsamhälle har utanförskapet visat sig vara svårt att bryta. En central fråga har varit att försöka förstå varför segregation och den ojämna utvecklingen av städer har varit beständig trots de otaliga insatser som genomförts under de senaste decennierna, säger han.
Den största statliga satsningen för att motverka segregation skedde mellan 1999 och 2006 i Stockholm, Göteborg och Malmö. Storstadssatsningen innehöll mer än 1 000 projekt i 24 stadsdelar i de tre storstäderna.
– Flera av dessa åtgärder har idag spridit sig över hela landet och blivit en central del av en kommunal arbetsmarknadspolitik. Förorterna blev platsen där man provade nya lösningar för exempelvis arbetsmarknaden
Brytpunkt vid regeringskiftet 2006
En brytpunkt i synen på utanförskap och hur man finansierade insatser i utanförskapsområden skedde i och med övergången till den borgerliga regeringen 2006. Frågorna skulle i första hand hanteras på lokalnivå med befintliga resurser.
– I frånvaron av statliga medel blev det viktigare att skapa partnerskap med den privata sektorn och bostadsbolag för att utveckla områdena, säger Henrik Örnlind.
Samhällets insatser i utsatta områden är en fråga som står högt upp på den politiska dagordningen. I sin doktorsavhandling ger Henrik Örnlind en historisk överblick av de politiska insatser som gjorts för att bryta segregation, minska arbetslöshet, öka delaktigheten och motverka gängkriminalitet.
– Trots högt ställda målsättningar och engagemang från både myndigheter och civilsamhälle har utanförskapet visat sig vara svårt att bryta. En central fråga har varit att försöka förstå varför segregation och den ojämna utvecklingen av städer har varit beständig trots de otaliga insatser som genomförts under de senaste decennierna.