Fimpar och slängda prillor – ett stort problem i stadsmiljön
Enligt Håll Sverige Rents Skräprapport 2025, som bygger på mätningar i 16 större tätorter, står nikotinskräp fortfarande för en mycket stor andel av det dagliga skräpet. Fimparna har blivit färre i de senaste årens skräpmätningar, och så även i den senaste mätningen. Detta tros till stor del bero på att färre personer röker.
Trots detta utgjorde 49 % av allt skräp som hittades i svenska stadskärnor under 2024, enligt rapporten. I genomsnitt hittades 24 000 fimpar per stadskärna under en dag. Antalet rökare minskar, men de som ännu röker gör det utomhus, och många av dem slänger uppenbarligen fimpar direkt på marken.
Samtidigt har slängda prillor blivit vanligare på gatorna. Enligt samma undersökning utgjorde snusskräp 21 % av allt skräp. Även detta kan kopplas till svenskarnas vanor, då antalet snusare ökat kraftigt under senare år.
Det är särskilt vitt snus, så kallade nikotinpåsar, som blivit mer populärt, vilket bland annat snuset.se rapporterat om. Det vita snusets popularitet avspeglas även det på gatan. Av allt snus som uppmättes var 65 % vitt och 35 % brunt.
Gamla prillor har också en stor inverkan på miljön, även om de är små, eftersom de ofta innehåller plast och nikotinrester som kan läcka ut i naturen och förorena både vatten och mark.
Varför är nikotinskräp ett stort miljöproblem?
Skräpande nikotinprodukter är ett allvarligt miljöproblem. Fimpar och gamla prillor innehåller en blandning av kemikalier som kan ha stor påverkan på både djur och natur. Fimpar, till exempel, är inte bara små och ok att slänga på marken, de är också laddade med tungmetaller som bly och kadmium, och också nikotin och mikroplast från filtermaterialet.
När de väl hamnar i naturen börjar fimparna sakta läcka ut dessa ämnen som kan förgifta vattenlevande organismer och förorena mark och grundvatten. En enda fimp kan förorena upp till 1000 liter vatten enligt studier vid Tekniska högskolan i Berlin. Fimpar som kastas nära vatten eller spolas ned i gatubrunnar riskerar att snabbt transporteras genom avloppssystemet och vidare ut i sjöar, vattendrag och hav.
Där kan de orsaka stor skada på känsliga ekosystem, från plankton till fisk och fåglar. Forskare har också varnat för att plasten i fimparna kan brytas ned till mikroplast som sedan tas upp av djur och kan föras vidare upp i näringskedjan – med potentiellt allvarliga konsekvenser för både miljö och människors hälsa.
Slängda prillor är inte mycket bättre. De må vara små, men de innehåller också nikotin och andra kemikalier som kan läcka ut i miljön. Dessutom är själva portionspåsarna ofta gjorda av plast, vilket betyder att de kan ligga kvar i naturen i många år och bidra till den redan akuta plastkrisen i våra hav. Det är därför viktigt att både snus och fimpar slängs i rätt avfallskärlom vi ska ha en chans att vända den här negativa trenden.
Så kan vi minska skräpande nikotinprodukter i våra städer
För att få bukt med skräpande nikotinprodukter krävs mer än bara fler soptunnor och hårdare regler, det handlar också om att få människor att tänka efter innan de släpper en fimp eller prilla på marken. Här kan informationskampanjer spela en viktig roll för att steg för steg förändra människors beteenden.
Många kommuner har börjat arbeta mer strategiskt med den här typen av insatser. Det kan handla om allt från tydlig skyltning och utbildning i skolor till behållare där snusare enkelt kan slänga sina prillor. När vi får människor att känna att deras val spelar roll, blir det också lättare att få fler att göra rätt.
Kalmar är en av de städer som aktivt försöker ta itu med problemet. Man genomför regelbundna mätningar av fimpar och annat skräp, och dessutom årliga vårstädningar för att hålla platser som Kalmarsundsparken och Svinö rena. Målet är att minska kostnaderna för renhållning och samtidigt de negativa effekterna på miljön.
Framtidens utmaningar – nya vanor kräver nya lösningar
För att verkligen komma åt problemet behövs mer än bara renhållning och påminnelser. Ett viktigt steg kan vara att utveckla mer miljövänliga alternativ. Biologiskt nedbrytbara portionssnuspåsar kan vara ett sätt att minska mängden plast i naturen.
Samtidigt kan kommuner arbeta med att skapa fler zoner där det blir tydligt att skräpande nikotinprodukter är oacceptabelt och där påföljderna för nedskräpning är strängare. Att satsa på utbildning och kampanjer kan också spela en viktig roll eftersom många fortfarande inte inser hur stor påverkan en liten prilla eller fimp kan ha på vår miljö.
Det finns också exempel på en helt annan attityd till nedskräpning av nikotinprodukter. I Göteborg genomfördes en kampanj där man satte upp en typ av askkoppar med röstningsfunktion – där rökare kunde slänga fimpar för att "rösta" på frågor av typen: “Vad lägger du på grillen, halloumi eller chorizo?”
Det blir en mer lekfull approach som har visat sig vara väldigt effektiv för att minska nedskräpningen. Den fungerar som ett bra komplement till strängare regler och böter genom att göra det enklare och mer motiverande för människor att göra rätt.