Bilder från undersökningen av skeppsvraken. Foto: Veronica Palm, Johan Rönnby, Rolf Warming, Erik Håkansson, Micko Björk och Marcus Hjulhammar. Pressbild Länsstyrelsen Kalmar län.
Sommaren 2024 hittade två dykare ett stort vrak, 45 meter långt och med kanonlavetter, vid den befästa ön Grimskär, en dryg kilometer utanför Kalmar slott. Nu har det fått sin sanna identitet bekräftad.
Efter omfattande analyser och arkivstudier står det klart att det rör sig om det danska örlogsskeppet Enigheden, som sänktes 1679 under skånska kriget, uppger Länsstyrelsen. Upptäckten omkullkastar över sextio års antaganden om Enighedens placering – och väcker nytt liv i historien om dramatiska strider utanför Kalmars kust.
Ganska direkt efter fyndet väcktes tanken att det kunde vara det danska örlogsskeppet Enigheden som sänktes den 2 juli 1679 utanför Grimskär i samband med krigshandlingar under skånska kriget.
– Problemet var bara att vraket av Enigheden är känt och ligger på en annan plats – trodde vi. Dessutom ägde omfattande bärgningsarbeten rum åren 1908–1909. Då bärgades flera föremål, bland annat några av kanonerna som nu står på Kalmar slotts vallar, berättar Karl-Oskar Erlandsson, antikvarie på kulturmiljöenheten, i ett pressmeddelande.
Vraket är Enigheden
I somras utfördes dykningar både på vrakplatsen för det nya vraket – och det som hela tiden antagits vara Enigheden. Man tog flera dendrologiska prover på virket från vraken för att ta reda på åldern och vart träden vuxit, samt ICP-analys av tegel från det nya vrakets byssa (kök) för att ta reda på vart leran kom ifrån.
Under hösten och vintern har proverna varit på analys och omfattande arkivstudier har också genomförts i danska arkiv. Nu har rapporten kommit och den konstaterar att det nyupptäckta vraket är Enigheden.
Det vrak som tidigare förmodats vara Enigheden och som vilar bredvid ett tredje vrak är förmodligen Sankt Peder och Sankt Johannes. Detta är två danska fartyg som rustats till så kallade brännare – fartyg som lastades med brännbart material och sedan tändes på och skickades mot fienden i syfte att tända eld på deras skepp. Sankt Peder och Sankt Johannes sjönk vid samma aktion som Enigheden.
Sänkte Enigheden med vilje
Arkivstudierna har kastat nytt ljus över skeppsbyggeriet i Danmark under andra halvan av 1600-talet och kartlagt Enighedens byggnation och ombyggnation och de strider hon deltog i. Inte minst har omständigheterna kring hennes öde klarlagts.
Tidigare trodde man, baserat på svenska rapporter om händelserna vid Grimskär 1679, att svenskarna avvärjt ett försök av danskarna att tända eld på de svenska fartygen. I själva verket rörde det sig om ett medvetet val av danskarna att sänka Enigheden (som var uttjänt) för att stänga inne den svenska flottan i Kalmar.
Rätta platsen glömdes bort
De fynd som gjordes i samband med bärgningarna 1908-1909 kommer från ett stort örlogsfartyg. Bland annat bärgades en galjonsfigur av ett lejon, och det talar för att det inte rör sig om fynd från Sankt Peder eller Sankt Johannes, uppger Länsstyrelsen. Sannolikt var man på den riktiga Enigheden och dök, men den rätta platsen glömdes bort, tror man.
1961 trodde sig dykare ha återfunnit Enigheden, men det de hittade var i själva verket Sankt Peder och Sankt Johannes. Ett misstag som alltså har varat i över sextio år, fram till nu.
Ytterligare skepp utanför Skäggenäs
En bonus i allt detta är ett annat 1600-talsvrak utanför Skäggenäs som rapporterats in av en annan privatperson. Vraket hade varit känt i dykarkretsar sedan 1970-talet, men aldrig lagts in i Fornminnesregistret.
– I samband med dyken på Enigheden och de andra vraken tog man också en vända till Skäggenäs för att registrera det vraket. Då upptäcktes ytterligare ett helt okänt vrak! Detta skepp är gammalt, men det är oklart exakt hur gammalt, berättar Karl-Oskar.
Dendroprover har inte kunnat ge några matchningar och C14-prover har gett oklara dateringar från sent 1600-tal fram till tidigt 1900-tal.
– Det finns alltså fortfarande överraskningar kvar här strax utanför vår kust, avslutar Karl-Oskar.