Så mycket lägger din kommun på skräp i offentliga miljöer

Hundratals miljoner kronor varje år kostar skräpet på våra gator de svenska kommunerna och i slutändan skattebetalarna. En ny lag infördes för några år sedan som ska försöka ändra på det.

Producenter av vissa engångsplastprodukter ska vara med och betala för nedskräpningen och kommunerna ska den 31 mars rapportera in sina städkostnader till Naturvårdsverket för att få ersättning. 

Trots att kommunerna rapporterat under flera år har ännu inga pengar betalats ut. De senaste offentliga siffrorna är de som rapporterades in förra året och avser 2024. 

De visar att de totala kostnaderna i Sverige uppgår till närmare 600 miljoner kronor per år. I Kalmar län låg skräpnotan det året på drygt 5,2 miljoner kronor. 

Kalmar hade mest

Kalmar kommun hade mest med drygt 1,2 miljoner kronor. Därefter kom Borgholms kommun (738 000 kronor), Västerviks kommun (580 000) och Nybro kommun (512 000). 

Mörbylånga kommun är femma med 485 000 kronor och därefter följer Oskarshamns kommun med 472 000 kronor och Vimmerby kommun med 397 000 kronor.

Emmaboda kommun har rapporterat in 288 000 kronor, Hultsfreds kommun 275 000 och Högsby kommun 112 000. Mönsterås kommun har endast angett kostnader för 84 000 kronor och Torsås kommun cirka 76 000.

Den här förordningen innebär att kommunerna ska få ersättning för en del av sina städkostnader och det är producenter av vissa vanliga engångsplastprodukter – som fimpar, godis- och glassförpackningar, matlådor och muggar – som ska stå för notan. 

– Att producenterna nu får ta sitt ansvar även när deras produkt blir skräp är ett steg i rätt riktning. Men vi får inte glömma att städning bara behandlar symptomet, inte problemet. Om vi verkligen vill få bort skräpet måste vi satsa mer på att det aldrig uppstår från början, säger Joakim Brodahl, vice vd på Håll Sverige Rent.

Riskerar föreläggande med vite

I höstas överklagades de beslutade produktavgifterna av en del producenter och det gör att den försenade ersättningen till kommunerna kommer att försenas ytterligare.

Håll Sverige Rent menar att en del kommuner ännu inte etablerat rutiner för att beräkna sina kostnader, vilket gör att siffrorna troligen underskattar den verkliga omfattningen. 

– Det finns knappast någon kommun som har noll kronor i städkostnader. De som redovisar höga kostnader ligger sannolikt närmare verkligheten. När rapporteringen blir mer enhetlig får vi också en tydligare bild av vad nedskräpningen faktiskt kostar samhället, säger Joakim Brodahl. 

Det kommunerna kan räkna in är kostnader för uppstädning, transport, behandling av avfallet, administration och informationsinsatser. Tills vidare är dock kommunernas ersättning för transport och behandling undantagen. Kommuner som inte rapporterar in sina kostnader till Naturvårdsverket senast den 31 mars varje år riskerar föreläggande med vite.