Mängder med ödehus i Kalmar – experten kritisk mot utredningen

Kommunen har gjort en inventering av ödehus. Alltså hus som finns på landsbygden och som lämnats till sitt öde. Ett hus med en möjlighet att få nya entusiastiska ägare som inte bara kan rädda ett hus, utan även servicen på landsbygden. Utredningen visar att det finns ungefär 200 ödehus i Kalmar kommun. Men det finns en mängd felkällor och osäkerhetsfaktorer som gör att man inte är riktigt säker exakt på hur öde de är. Enligt utredningen har man nu börjat skicka ut informationsbrev till de man tror är ägarna.

Själva ursprunget till projektet kommer från Falkenbergs kommun. Där startade man får några år sedan “Lev din dröm FBG”. En av initiativtagarna är Jennifer Erlandsson som tidigare bott många år på Öland. Hon har sett Kalmar kommuns utredning. Och är inte imponerad.

– Alla nämner succén i Falkenberg, men det låg otroligt mycket jobb bakom. Bara en ödeshusinventering räcker inte. Det måste finnas ett värde på platsen som lockar och gör att folk vill flytta. Kalmar har infrastruktur i form av flygplats, en kuststräcka, arbetsmarknad. Det är minst lika mycket ett destinationsarbete, säger hon.

Finns knappt några ödehus kvar

Hon menar att det är ett hängränneprojekt. Alltså där flera förvaltningar och funktioner inom kommunen samarbetar.

– I Falkenberg fokuserade vi på att lyfta landsbygdens möjligheter tillsammans med de tomma husen. Och det gick bra, idag finns knappt några ödehus kvar i Falkenberg.

Jennifer Erlandsson arbetar fortfarande med ödehus. Nu i det egenstartade företaget Landsbygdsdröm.

– Det finns så många kommuner som gör inventeringar, men de saknar strategi och strandar i form av en lista som kommunen inte vet vad man ska göra med. Här vill vi hjälpa till.

Nyinflyttare bidrar till statliga bidrag

Bolaget arbetar bland annat konsultativt med att para ihop ödehus med entusiaster, de gör också en webbsänd serie för att locka fler till bygder med många ödehus.

– Idag har vi 5 000 personer i vår databas. De flesta på den listan är drömmen för en kommun med ambition att låta landsbygden leva. Det är människor i åldern 24-36 år, välutbildade, många är företagare men även undersköterskor och läkare.  De söker ett hus att renovera själva, men även har intresse av att bevara. Och det bästa av allt. Småland står högst upp listan över platser de vill flytta till.

Varje invånare innebär i genomsnitt med 50 000 kronor per år i form av statliga bidrag. Men viktigare är kanske att de som bosätter sig i glesbygd blir garanter för en levande landsbygd. Fler människor på landet innebär att skolan inte lägger ner, att affären och övriga samhällsfunktioner blir kvar.