Folkbildning och humor i nya showen om släkten Jeansson.

Den som väntar på något gott. Ja, och gott var det menade många som samtidigt de satte gaffel i tryffelfärserad majskyckling så kunde man se avslutningsscenen på “Jeanssons får flott besök”. För de har varit en lång väntan. Premiären på föreställningen har väntat ut pandemin, den skulle egentligen haft sin öppning redan för ett år sedan. Men under fredagskvällen, tre dagar efter den första dagen i total frihet utan restriktioner fick man åter träffa Katarina Ellborg, Jörgen Nordström, Peter Hausenkamp och Martin Bergvall Nilsson. Platsen är återigen villa Solbacka på Svensknabben, historien är återigen om familjen Jeansson. 

Storstilat besök av engelska flottan

Och den är en rejäl dos nutidshistoria som ges. Allting utspelar sig under en kväll i juni 1920. Två parallella händelser som till en början bär pjäsen. Storstrejken vid Ångkvarnen, som ägdes av Jeanssons, men även en storstilat besök av engelska flottan. Det är lite plockat av den engelska serien “Herrskap och tjänstefolk”, om nu någon minns den TV-serien från 1970-talet, där sociala perspektiv vävs in i humorn. 

Under den drygt tre timmar långa föreställningen byter publiken plats. Man får komma in i köket där kokerskan Emmy (Katarina Ellborg) kärlekstrasslar lite med strejkledaren Kalle Masse (Jörgen Nordström) och förste betjänten Algotsson (Martin Bergvall Nilsson). Efter det blir det plats i biblioteket där konsuln John Jeansson (Peter Hausenkamp) övar på sitt tal inför den stora festen med brittiska örlogsofficerare. För att sedan avsluta med tre scener inne i matsalen. 

Snilleblixten med att flytta publiken mellan olika rum gör att pjäsen får puls och tempo. Det har gjorts en rejäl research på manusstadiet vilket innebär att man förutom ha fått sig goda skratt och så har lärt sig en hel del om livet i Kalmar för 100 år sedan. Folkbildning och humor, det är en alltid fungerande pedagogik.