Hur fungerar börsen?
Grovt förenklat kan man beskriva det som sker på en aktiebörs i tre steg:
1. En person som äger aktier vill sälja dessa. Personen lägger då en säljorder i börsens system. Alla potentiella köpare kan då se information om ordern.
2. En annan person vill köpa aktier och lägger därför in en köporder där det anges hur många aktier personen vill köpa och till vilket pris.
3. Säljordern och köpordern matchas sedan mot varandra så att en affär kan ske.
På det här sättet sker transaktioner med upp- och nedgångar på börsen. För att man ska kunna köpa aktier i ett företag måste det vara aktienoterat. Ett bolag genomgår en lång och utförlig granskningsprocess innan det placeras på börsen. Att placera bolaget på börsen är dessutom förenat med en kostnad. Det är med andra ord inte vilka företag som helst som finns på börsen.
Börsen i Sverige
I Sverige är börsen hårt reglerad. För att ett företag ska få driva en aktiebörs krävs det tillstånd, och dessutom regleras marknaden av Finansinspektionen. Regelverket ställer bland annat krav på övervakning av de noterade bolagen och information om aktiehandeln på marknadsplatsen. Syftet med den strikta regleringen är att alla som handlar med aktier ska ha förtroende för att systemet fungerar och är hållbart.
Det finns två olika aktiebörser i Sverige:
- Nasdaq OMX Stockholm
- NGM Equity
Nasdaq är anpassad för etablerade bolag medan NGM Equity finns till för tillväxtbolag. Utöver dessa två aktiebörser finns det några övriga handelsplatser med enklare regelverk för mindre företag.
Robotarna tar över
Tiden när aktiemäklarna stod på stora torg och skrek ut sina ordrar är sedan länge förbi. Även om de flesta affärerna fortfarande görs av människor har de så kallade aktierobotarna snabbt blivit ett mäktigt fenomen på börser runt om i världen. Omkring 45 % av all handel på Stockholmsbörserna görs nu av robotar. En börsrobot är ett datorprogram som köper och säljer aktier på nanosekunder.
Förekomsten av börsrobotar har fått möta kritik från flera håll. Bland dem som har ifrågasatt robotarna finns före detta finansministern Anders Borg, som har uttalat sig om att många privata investerare förlorar pengar på börsrobotarna. Robotarna tar ingen hänsyn till ekonomisk verklighet eller andra omständigheter i samhället, vilket många har framhållit som det främsta argumentet mot börsrobotar. De menar att robotarna har gjort börserna mer osäkra istället för stabilare.
När börsen kraschar
Risken för att börsen ska krascha helt och hållet är inte särskilt hög men det är inte omöjligt. Genom historiens gång har det vid flera tillfällen uppstått situationer när aktiernas värde plötsligt har rasat, vilket har lett till en så kallad börskrasch. En börskrasch är ofta självförstärkande, det vill säga att värdeminskningen eskalerar när människor inser vad som håller på att hända.
En av de mest kända börskrascherna är Wall Street-kraschen 1929 som blev inledning på den stora depressionen. I närtid minns många IT-kraschen vid millennieskiftet och finanskrisen år 2008. När det sker en börskrasch sätter regeringar ofta in olika åtgärder för att krisen inte ska sprida sig och för att börsen ska återhämta sig.
Aktier eller fonder?
Att handla med aktier kan vara mycket lukrativt och några av världens rikaste människor har blivit förmögna på börsen. Dessutom kan utdelning vara mer fördelaktigt än lön i vissa fall. Men ska man handla med aktier eller fonder?
Det finns egentligen ingen anledning att välja, utan de kan istället komplettera varandra. Att spara i aktier innebär en högre risk än att spara i fonder men däremot kan vinsten vara både högre och snabbare. En fond ger istället en spridning av riskerna utan att innehavaren måste tänka på det. Om du vill handla med aktier är det viktigt att du är aktiv och följer börsens utveckling dag för dag.