Lühr: Träningsmatch utan några svar

I sådär 38 minuter så undrade jag varför Kalmar FF ens hade gjort resan till Göteborg för att tränigsmatcha mot norska andraligalaget Kongsvinger.

Jag undrade också hur snacket hade gått på bussen dit.

Och hur taggningen varit i omklädningsrummet strax innan avspark.

Om spelarna ens varit på plats rent metalt.

Det var en relativt tom Gothia Park, vilket alltså är Häckens dyra och fina träningsanläggning, ett relativt osexigt motstånd och fortfarande två långa (?) veckor till premiären, men inledningen på den här lördagen var inte värdig Kalmar FF, eller fotbollen i stort för den delen.

Det var försäsong när den är som absolut tråkigast. Fantasilöst och känslofattigt. Trubbigt duellspel och ökentorrt när det kom till målchanser..

Vad var tanken att Toni Koskela skulle få ut av det här?

Den hittills så fine 18-åringen Gibril Sosseh hade flyttats ut till höger på mittfältet och såg vilsen ut, till vänster spang Abdi Sabriye och gömde sig om han inte sprang offside, och varken Saku Yläupa eller Anthony Olusanya syntes till på offensiv planhalva.

Och det dröjde bara knappt fem minuter innan Arash Jafarpour var inblandad i ännu ett baklängesmål den här våren, när Rasmus Christiansen tog emot en lång boll bakom KFF-högerbacken och Lars Saetra - och enkelt lirkade in 0-1 ensam med en passiv Samuel Brolin.

De några få stående tappra åskådarna med rödvita halsdukar vid sidan av konstgräsplanen var knappast imponerade. 

Det var nog ingen.

Men så kom 1-1, och det var lite oväntat sett till den uddslöa offensiven i 37 minuter. Efter ett piggt anfall signerat den dittills osynlige (eller ofidespringande) Sabriye och direktavslut från Ylätupa så smällde Olusanya in kvitteringen från nära håll.

Påpassligt. Och viktigt att Olusanya fortsätter att göra mål.

Där fanns i alla fall något att skriva om nu.

 Missad straff

Och i inledningen av den andra så fixade Saku Ylätupa en straff och jag tänkte att videon på bussen hem till Kalmar kanske ändå skulle bli riktigt trevlig att analysera tillsammans. En seger i alla fall.

Men det var innan Anthony Olusanya skickade straffsparken högt upp i luften med riktning Hisingsbron.

Och så dog det mesta av det rödvita spelet ut igen.

Det lilla liv som fanns liksom pyste ur den öde tillställningen.

Och för att riktigt förstöra stämningen på den där rödvita lagbussen så gjorde Joacim Holten 1-2 med en dryg halvtimme kvar att spela.

En träningsmatch, är en träningsmatch, är en träningsmatch, dessutom utan flera förmodade starters,  och jag tänker inte gå bananas över den här förlusten.

Men det man kan göra är att dra en liknelse med vad Kalmar FF kan förvänta sig när man börjar åka på serietour i Superettan (vilket kommer att hända mycket på just västkusten) den här säsongen, och då kommer nog omständigheterna inte var så olika den här lördagen.

Osexigt motstånd jämfört med det allsvenska som KFF lirat mot i 21 år, relativt trista och tomma arenor jämför med dem i högsta ligan - och det kommer vid varje tillfälle att krävas en ansenlig mängd ödmjukhet (mitt tjatord, I know) för att lösa tre poäng de dagarna eller kvällarna.

Kongsvinger kom sexa i norska andraligan i fjol, så jämförelsen haltar egentligen inte så mycket alls.

Mycket har sett bra ut den här försäsongen; resultat, unga nya spelare och en hel del statistik. Men tills något är bevisat på riktigt så är det fortsatt berättigat att undra om tränaren Toni Koskelas medvetet kaxiga gäng är redo att leverera produkten som föreningen själva döpt till "Resan hem”.

***

Nytt mittbackspar

Okej, något positivt gräver vi fram ändå som avslutning,

Aboubacar Keita var solid i mittförsvaret, och det kommer bli intressant att se vilken duo Toni Koskela väljer här i premiären mot Sandviken.

Min gissning?

Lars Saetra och Zakarias Råvik.

***

Kul också att se 19-årige Awaka Djoro få speltid efter att ha kämpat sig tillbaka från en svår knäskada. 

Men dryga tio minuter i en rätt usel match gav oss inte chansen att se vad den här mittfältstalangen kan göra på riktigt.

***

Även om jag gnällde lite på Abdi Sabriye så är det en spelare som motståndarna kommer att tvingas ta hänsyn till inför varje möte med Kalmar FF.

Prestationerna kommer att vara upp. Och de kommer att vara ner. Men faktum kvarstår.

Den kvicke dribblern kommer inte att riva ner applådåskor i varje match, men hotet finns där och det kommer även att lämna öppningar till medspelare.

Mathias Lühr