Som många andra i den offentligen världen har Region Kalmar haft stora ekonomiska utmaningar under den nuvarande mandatperioden. Främst kopplat till inflation, pensionskostnader, kostnadsökningar och bemanningsproblem.
När de tre regiontopparna Angelica Katsanidou (S), Karin Helmersson (C) och Lena Granath (V) nu lagt upp riktlinjerna för den budget regionen kommer att fatta beslut om i höst är det med vetskapen att ett val kan kasta omkull alltihop.
– Skulle inte vi göra det här nu, då skulle vi inte förbereda för en ny mandatperiod. Våra tjänstepersoner skulle inte ha något att utgå ifrån. Så oavsett styre blir det hyfsat nära den här grunden, men säger vi att olyckan är framme och det blir någon helt annan som styr kan det vara saker som man drar ett streck över, säger Katsanidou.
”Det är upp till väljarna”
De tre topparna beskriver ett smärtfritt samarbete under de senaste fyra åren – men kommer inte gå till val tillsammans.
– Nu går vi ut som respektive parti till väljarna och så hoppas vi på ett bra stöd. De riktlinjer vi går ut med nu är det som vi är överens om.
Vill ni fortsätta tillsammans?
– Om man tittar på mandatperioden så har det varit ett bra samarbete och vi har haft regionen och invånarna i fokus. Utifrån det perspektivet så absolut skulle det finnas förutsättningar för ett fortsatt samarbete, men det är upp till väljarna att avgöra det, säger Helmersson.
Katsanidou:
– Det är ingen mening med att vi sitter och försöker hitta konstellationer redan nu, det vore att inte respektera det vi nu ska gå in i, nämligen en valrörelse.
Vad har ni haft svårast att komma överens om?
– Jag tror faktiskt inte vi har haft något på det sättet.
Helmersson:
– Vi var ju rätt så tydliga när vi gjorde förhandlingen inför den här mandatperioden där vi skrev ned våra viktiga värden. Därför har vi kunnat gå tillbaka till det dokumentet några gånger och tittat: jo, men vad är det vi faktiskt har bestämt? Vad är vi överens om? Men sen är det klart att det har varit en tuff period rent ekonomiskt.
"Man blir imponerad"
När utrymmet varit litet har det inte funnits så mycket att bråka om.
– Hade vi haft ett ekonomiskt utrymme, då kanske det hade funnits mer inspel att det här vill vi driva från respektive parti. Nu har det snarare handlat om det vi har varit överens om kring vad som är bäst för våra invånare och vad som är bäst för våra medarbetare.
– Det är många andra som har velat hitta mer skiljelinjer mellan oss för att försöka skapa lite konflikt, men vi har ju varit väldigt överens om vad vi gått samman om. Det har inte handlat om vad som står i våra partiböcker historiskt sett.
Om man tar de här fyra åren, kort sammanfattat, vad är ni mest nöjda med kontra mest missnöjda med?
– Jag är mest nöjd med den förflyttningen vi har gjort inom barn- och ungdomspsykiatrin. När vi gick in i mandatperioden hade vi väldigt långa köer och väldigt många som hade väntat väldigt länge. Där har det skett en jättestor förskjutning. Sen behöver man ju också ha respekt för att många fortfarande väntar. I hela samhället ökar den psykiska ohälsan, så bara för att vi har jobbat ifatt köer nu så är ju trycket på barn- och ungdomspsykiatrin enormt högt, säger Lena Granath.
Karin Helmersson:
– Jag är nog mest stolt över att fler har en fast läkarkontakt och att vi kunnat fastanställa fler läkare. Det är en fråga vi har legat på länge och nu börjar siffrorna gå åt rätt håll.
Angelica Katsanidou:
– Vi är en region som har goda resultat verksamhetsmässigt och har haft det under många år. Den här mandatperioden har vi ökat våra resultat och det i ett läge där det också har varit väldigt, väldigt tufft ekonomiskt och verksamheterna har ju haft förhållningsregler kring att man behöver ha fokus på ekonomin. Att i det läget ändå vässa sig… man blir imponerad av våra medarbetare och verksamheter som gör det här möjligt. Det tycker jag är fantastiskt. Sedan är såklart vår ekonomi en grundpelare i allt vi gör, även om den inte är sexig att prata om på något annat sätt.
Vad är ni missnöjda med?
– Det är att vi inte når framåt i infrastrukturfrågorna, men den styr inte vi över. Om man skulle tänka något som vi styr med så är det väl även om det har skett saker så är ju tillgängligheten en så viktig fråga att ha koll på. För även om det har förbättrat sig inom vissa områden så kanske det har ökat någon annanstans. Vi måste hela tiden ligga på så att tillgängligheten klaffar med förväntningarna utifrån vårdgarantin och annat. Där tänker jag att det alltid kommer att finnas att göra och vi kommer aldrig att vara nöjda där, säger Helmersson.
Det är alltid en diskussion mellan styren och opposition om köerna till vården. Hur tänker ni att väljarna ska navigera i det här?
– Man behöver också titta på resultaten. Vi har ju nationella mätningar. SKR samlar in jättemycket hälsodata om hur regionen ligger till. Där behöver man se att Region Kalmar län ligger väldigt högt i många av de här mätningarna vad gäller tillgänglig hälso- och sjukvård- Ibland är ju saker retorik, säger Lena Granath.
”Obefintliga statsbidrag”
Senast skatten höjdes var 2020 och då med 49 öre. I början av den här mandatperioden gjorde regionen stora underskott, men senaste åren har det ser bättre ut.
– Vi har haft stora utmaningar som pressat vår ekonomi hårt, givetvis. Skatteintäkterna har ju också urholkats ganska snabbt utifrån hur befolkningsstrukturen ser ut. Trots det så har vi ändå lyckats att inte varsla personal, att inte säga upp medarbetare och heller inte ta bort viktig verksamhet utan fortsatt hålla i våra verksamheter och göra investeringar. Och vi investerar ju allting med egna medel utan lån, säger Katsanidou.
Fokusområdena inför nästa budget handlar om ekonomin, tillgängligheten, medarbetarna, den nära vården, den gröna omställningen och den regionala utvecklingen.
– Demografin kommer vara en utmaning för oss framöver och sedan är ju också mycket kopplat till de obefintliga stadsbidragen vi haft den här mandatperioden. Vi har ju alla varit aktiva länge och jag tror ingen av oss har sett så lite ifrån statsmakten som vi gör nu.
Ser ni ett behov av höjd skatt framöver?
– Vi har ingen aning om vem som kommer att styra efter valet, inte på den här nivån och inte på regeringsnivå heller. Men skulle det bli ett fortsatt Tidöstyre så ser ju jag att det kommer att vara väldigt tufft, men det är ju många parametrar i det och det är ju inget man jättegärna gör på den här nivån.
Ni ser inget akut behov av att höja skatten?
– Nej, det kan jag väl inte påstå just nu.
Flera fokusområden
Bland annat inom barn- och ungdomspsykiatrin och hörselvården har köerna kortats under mandatperioden.
– Vi har helt enkelt haft fokus på de längsta köerna och vi har även utökat våra öppettider på våra hälsocentraler för att stärka tillgängligheten, säger Helmersson.
Prioriterade områden framöver kommer att vara cancervården, rehabiliteringen, kvinnovården och patienter med långvariga och komplexa behöv.
– Där ser vi att vi behöver kraftsamla. Vi behöver också se över mer hur vi jobbar med digitalisering och delaktighet och där vet vi att vi nu kommer att gå in i ett skarpt läge kring digitala kallelser med av- och ombokning men också digitala behandlingsformer. Det handlar om att de som vill och kan ha digitalt möte ska få det.