Ungefär var tredje till fjärde kvinna i Sverige utsätts för våld av en närstående. På Kvinnojouren i Kalmar arbetar personalen under ett konstant högt tryck eftersom behovet av stöd är stort.
– Det är oändligt, säger Mari Strålman, operativ projektledare.
Bedriver våldsförebyggande arbete i hela länet
I entrén på Kvinnojouren i Kalmar råder en varm stämning. I ett av mottagningsrummen blickar Pippi Långstrump ner från väggen, och längre in finns ett barnrum med gosedjur och leksaker.
Här arbetar Kvinnojouren för att våldsutsatta kvinnor, barn och unga ska få stöd och skydd.
Verksamheten har funnits i drygt 40 år och flyttade till sina nuvarande lokaler för omkring sju år sedan. Här erbjuds akut stöd, skyddat boende, stödchatt och ett omfattande förebyggande arbete.
I dag fungerar Kvinnojouren också som en kunskapsbank och utbildar myndigheter, yrkesverksamma och studenter.
I takt med att verksamheten blivit mer synlig, bland annat genom föreläsningar, har kunskapen ökat. Samtidigt finns fortfarande stora kunskapsbrister hos många aktörer – från polis till nämndemän.
Kvinnojouren vill bland annat att våld i nära relation ska klassas som grovt brott för att stärka polisens möjligheter att utreda brotten.
Orosmoln då nya lagkrav ökar kostnaderna
För att utveckla verksamheten krävs mer ekonomiska resurser. Organisationen vill dubbla antalet anställda och efterlyser en långsiktig finansiering – inte bara för att kunna hjälpa fler kvinnor, utan också de barn som lever i våldsutsatta miljöer.
Samtidigt har nya lagkrav ökat kostnaderna. Skyddade boenden måste nu ha tillstånd från IVO, vilket innebär ökade utgifter. Lagen ställer också krav på särskild utbildning för personal som utför insatser, vilket begränsar möjligheten att använda volontärer.
Vill nå fler i hela länet
Kvinnojouren är baserad i Kalmar men arbetar i hela länet. Historiskt har omkring hälften av de hjälpsökande kommit från Kalmar kommun.
Samverkan sker genom ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Oskarshamns kommun och i samarbete med jourerna i Västervik samt Hultsfred/Vimmerby.
För att nå fler arbetar organisationen också förebyggande genom företagsbesök, föreningar, högstadieskolor och idrottsrörelsen, där man pratar om vänskap, samtycke och respekt.
Efter mötet med politikerna slår sig verksamhetsledaren Pernilla Printz ner i en stor grön fåtölj där hon ofta sitter i samtal.
– Det kändes fint och bra. Personer i maktposition har möjlighet att göra skillnad, så det är viktigt för oss. Vi fick komma till tals och nu hoppas vi att frågorna följer med hela vägen till Stockholm, säger hon.
Vilken är den viktigaste frågan ni vill skicka med?
– Finansieringen är avgörande just nu. Kommunerna behöver få statligt stöd för placeringar i skyddat boende så att de kan beviljas när de behövs. Dessutom behövs en långsiktig finansiering till kvinnojourerna, så att de kan erbjuda både skyddat boende, stödsamtal och förebyggande arbete.
"Gör otroligt stor nytta"
Elisabeth Thand Ringqvist beskriver besöket i Kalmar som givande. Under mötet antecknade hon flitigt och fick också möjlighet att prata enskilt med Pernilla Printz.
– Det är alltid värdefullt att träffa kvinnojourer, för de gör ett fantastiskt arbete. Det är också roligt att höra om deras samarbete med idrottsföreningar. Där tror jag att de gör otroligt stor nytta, säger hon.
Vad tar du med dig från besöket?
– Att kvinnojourernas arbete är otroligt viktigt. Den nya lagstiftningen är i grunden bra, men den ställer också stora krav på verksamheterna. De kan inte arbeta med frivilliga på samma sätt längre. Därför är det en viktig fråga att kvinnojourerna får förutsättningar att fungera i hela landet.