Debatt: Gör om och gör rätt

DEBATT 24 augusti 2026 13.00

Dela på Facebook

Dela på X

Vem gör vad? Energimyndigheten pekar ut riksintressen för energiproduktion. Länsstyrelsen bevakar statens intressen och världsarvet. Kommunen har planmonopolet.

Annons:

Jag är nog inte ensam i min förväntan att riksintresse för vindkraft styr planeringen på lokal nivå. Mörbylånga kommuns egen planering har hittills undgått den breda granskning som den förtjänar i den nya översiktsplanen, ÖP 2045. En väsentlig detalj, som inte tydligt kommunicerats i samrådsdokumenten, är att kartlagret Energiproduktion är den nya vindkraftsplanen.

Vid länsstyrelsens granskning av ÖP 2014 påtalade Energimyndigheten nödvändigheten att revidera kommunens Vindkraftsplan 2011. Revideringen verkställdes aldrig. Vindkraftsplan 2011 gäller fortfarande. 2021 beslutade kommunen att arbeta in de tematiska tilläggen i nya ÖP 2045. Kommunen lyfte helt enkelt över den gamla planen i tillägg till områden från CE4EUI, Clean Energy for EU Islands.

Riksintressen vindkraft för Mörbylånga var 2008 Utgrunden, 2013 Utgrunden och Ryd, och endast Utgrunden i Energimyndighetens 2025 års samråd. Varifrån kommer då alla områden för Energiproduktion i ÖP 2045? De 16 områdena kommer från riksintressen Ryd och Utgrunden, 2011 års vindkraftsplan (åtta områden), intern bedömning (två) och fyra områden från CE4EUI.

I samrådskartan för ÖP 2045 dök den kryptiska koden CE4EUI upp. Bakom den döljer sig EU-projektet Clean Energy for EU Islands och två rapporter som pekar ut massiv vind- och solkraft med upp till 1 300 nya vindkraftverk på Öland. Beräkningarna utgår från de bästa vind- och solförhållandena, men någon konsekvensanalys av utbyggnaden har inte gjorts. Kopplingen till EU-projektet försvann ur granskningsversionen.

Vindkraftsplan 2011 bygger på rapporten Ölandsvind 2009. Det var en samlad lokaliserings- och konsekvensanalys där världsarvet och landskapets värden ingick i själva utgångspunkten. Ölandsvind räknade med verk på 110 meters totalhöjd. I dag förekommer ansökningar om 250–300 meter. CE4EUI:s beräkningar utgår från 168 meter.

Enligt världsarvskonventionen ska information lämnas tidigt om planer som kan påverka världsarvet. Det har inte skett. Varken Energimyndigheten, Länsstyrelsen eller Riksantikvarieämbetet involverades.

Vid Energimyndighetens samråd 2013 skrev Riksantikvarieämbetet: “Det är inte förenligt med Sveriges åtaganden enligt världsarvskonventionen att peka ut riksintressen för storskalig vindkraft inom världsarven Södra Ölands odlingslandskap och Tanum.”

Socialdemokraterna och Centerpartiet styrde kommunen när den ansökte till EU-projektet. Kommunalrådet Matilda Wärenfalk (S) höll välkomsttal på Clean Energy for EU Islands-forum i Stockholm 2019. Hennes efterträdare Michael Granstedt (S) säger till Epoch Times att kommunen vill bli “självförsörjande på energi och att vindkraft inte går i clinch med världsarvet”.

Faktum är att Öland redan producerar mer el än vad som förbrukas (440 GWh vindkraft mot 310 GWh förbrukning), en överproduktion på cirka 40 procent.

Moderaterna skriver i sitt granskningsyttrande att samtliga områden för energiproduktion ska ses över och en djupare analys sker innan slutversionen av översiktsplan 2045 presenteras.

Gör om och gör rätt. Lägg korten på bordet och genomför en ny granskningsrunda. Arbeta gärna om presentationen så man lätt förstår hur ett geografiskt område kan komma att se ut som helhet i framtiden. Ge allmänheten och politiker en ny chans att granska områden för energiproduktion med alla underlag och analyser synliga. Det är bättre än att riskera överklaganden och fördröjningar senare. Oavsett åsikt om vindkraft handlar det om att stora beslut om landskapet ska fattas öppet, inte bakas in i ett kartlager.

Eva Dillner, Grönhögen