Christopher Dywik (KD).
Foto: Pressbild
Nu är skolan hotad. Orsaken är att resurstilldelningen från kommunen inte längre räcker till för att bedriva verksamheten på den nivå som eleverna behöver. De så kallade tilläggsbeloppen har minskat, och med dagens tilldelning bedömer skolan att det inte längre är möjligt att ge eleverna det stöd de har rätt till.
En avveckling av Centrumskolan vore en katastrof – framför allt för eleverna. Eleverna på skolan har autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med dokumenterade svårigheter att fungera i en vanlig klassrumsmiljö. För dessa elever är kontinuitet, trygghet och förutsägbarhet avgörande faktorer för att lyckas i skolan. Att rycka undan den tryggheten riskerar att få långtgående konsekvenser för både elevernas kunskapsutveckling och psykiska hälsa.
*
Centrumskolan, liksom alla andra skolor, finansieras i två steg. Det finns ett grundbelopp per elev. Utöver detta finns det ett tilläggsbelopp som är tänkt att finansiera extraordinära stödbehov och regleras i skollagen. Dessa utgår från elevens individuella behov och beslut om detta fattas av kommunen. Det är här problemet ligger. Elevernas behov har inte minskat, men tilläggsbeloppen har gjort det. Något som av förvaltningen förklaras med en stramare praxis. Saker som man tidigare kunde få tilläggsbelopp för förväntas idag täckas av grundbeloppet. För en skola som Centrumskolan, som bara tar emot elever med omfattande stödbehov, blir detta ett hot mot dess existens.
Majoritetens (S, C, V) förslag att kommunen ska ta över Centrumskolan löser därför inte grundproblemet. Den kommunala resurstilldelningen är densamma oavsett huvudman. Tilläggsbeloppen förändras inte för att kommunen tar över driften. Risken är därför stor att även kommunen skulle få svårt att bedriva verksamheten med bibehållen kvalitet. Vi kristdemokrater menar att det är dags att tänka nytt.
*
Det nuvarande systemet med grundbelopp och tilläggsbelopp bygger på att huvuddelen av det särskilda stödet finansieras inom ramen för grundbeloppet. För resursskolor fungerar detta dåligt. Till skillnad från vanliga skolor kan resurser inte omfördelas mellan elevgrupper. Alla elever har omfattande stödbehov och verksamheten är därför strukturellt mer kostnadskrävande.
Därför bör vi utreda en annan modell för finansiering. Ett alternativ är att godkända resursskolor får ersättning genom ett särskilt strukturbidrag som en del av grundbeloppet. En sådan modell används redan i Stockholm. Motivet är enkelt: resursskolor tar enbart emot elever med stora behov av stöd och har därför högre grundkostnader än andra skolor. Vi kristdemokrater menar därför att vi bör utreda möjligheten att införa ett liknande finansieringssystem i Kalmar.
Detta för att skapa en långsiktigt hållbar finansiering för Centrumskolan och andra resursskolor. En långsiktigt hållbar finansiering skulle skapa trygghet för elever, vårdnadshavare och personal samtidigt som kommunen säkerställer att elever med de största behoven får den utbildning de har rätt till.
Vi behöver hitta lösningar som fungerar i verkligheten – inte bara i teorin. För eleverna på Centrumskolan är detta inte en fråga om organisation eller budgetteknik. Det handlar om möjligheten att få en fungerande skolgång och en framtid med bättre förutsättningar. Det är ett ansvar vi inte får svika.
Christopher Dywik (KD)
Oppositionsråd, Kalmar kommun
Liselotte Ammert (KD)
Ledamot av Tillgänglighetsrådet och Kommunfullmäktige
Fredrik Sjömar (KD)
Ledamot av Utbildningsnämnden och Kommunfullmäktige