LÜHR: Kontraktet är räddat – men problemen är långt ifrån lösta

Fotboll behöver inte vara rolig för att vara underhållande. Den behöver definitivt inte vara underhållande för att vara avgörande.

Det behöver inte ens vara särskilt stort intresse för att gå på matchen för att den ska vara intressant.

Det var bevis som underströks den här kvällen, när Kalmar FF tog hela (jodå) klivet till allsvenskt spel 2027 och en guldfrossande Sirius för gott (?) tappade mästerskapsinitiativet till Henrik Rydströms Hammarby.

Men höstfotboll i allsvenskan är så mycket mer än än allt det jag precis rabblade upp, och ska man säkra ett kontrakt (jag vet att det återstår lite grand, men det kommer såklart att lösa sig) så ska man väl göra göra det på det här sättet. Med ett stenhårt jobbande 4-4-2, påpassliga omställningar och desperat defensivt jobb på egen planhalva och i eget straffområde.

Det var inte snyggt, inte alls, men det var ändå vackert på Guldfågeln arena på något sätt. 

Det kommer att krävas rejäla förändringar i Kalmar FF till nästa säsong om man vill ta kliv i utvecklingen, förändringar i alla lager av organisationen som jag har varit inne på under en stor del av säsongen, men jag kommer att samla upp de tankarna i en senare krönika.

Den här kvällen är till för Kalmar FF-supportrar att pusta ut.

Och för Kalmar FF att fira.

***

Lyssna. Hör och häpna. Det är inte så svårt att göra mål.

Det handlar om att nosa upp bollarna framför offensiv kasse, det handlar om att chansa och det handlar om att begripa vad som faktiskt KANSKE KAN hända i situationer.

Ändå dröjde det 371 minuter innan Kalmar FF hittade det allsvenska målet igen.

Trehundrasjuttioen.

Då ska jag inte gå in på alla mållösa matcher innan 2-1-segern mot Degerfors den 19 oktober (det var sju stycken), för jag tror alla begriper att det var en ögonbrynshöjare när Kalmar FF tryckte in en retur i den 28:e minuten mot favorittippade och guldjagande Sirius.

Och vem var det då?

Givetvis en färsk 18-åring som gjorde sin tredje start i allsvenskan. Amara Camara, den spelare som tillsammans med Calle Gustafsson varit ljusglimten i höstmörkret under de senaste omgångarna. En skymt av en framtid som inte behöver kännas svår och jobbig. 

Ingen inlånad legoknekt från nån europeisk storklubb eller inhyrd finländare (behöver inte vara fel på några av dessa, men Kalmar FF har inte direkt lyckats med sina försök i år och den taktiken känns knappast långsiktigt), ingen chansvärvning eller desperat “sista-dagen-på-transferfnstret”-addition. Utan en välscoutad tonåring från Gambia, en uppenbart talangfull och numera även allsvensk målskytt. Där kan tidigare sportchefen Jörgen Petersson klappa sig nöjt på magen där han sitter och pustar ut efter att hans IFK Värnamo klarat nytt kontrakt i Superettan.

Jag tror också Jörgen Petersson gläds med Amara Camara.

Som enkelt tryckte in returen i öppet mål på Vilmer Tyréns fräcka skott, efter ett snabbt uppspel som drevs på av en öppnande Robert Gojani-passning.

Som sagt, det behöver inte vara svårt att göra mål, men man måste fatta grejen.

Och ett mål kan ju betyda så oerhört mycket.

Det kan till och med betyda ett nytt allsvenskt kontrakt.

***

Bakåt var det vattentätt och Samuel Brolins jobb blev rätt enkelt den här gången. Lars Saetra nickade på Lars Saetra-vis bort trehundra Sirius-inlägg, Jesper Löfgren har varit ett fungerande lån och framför sig hade mittbackarna Kalmar FF:s genomgående bästa lagdel: de centrala mittfältarna Calle Gustafsson och Robert Gojani.

Det kunde kanske varit nån straff efter en Victor Larsson-hands, men jag kan känna att Kalmar FF samlat ihop till lite marginaler under den här krävande säsongen.

Det var en laginsats som alla inblandade ska vara stolta över.

Men var var resten av dem som säger sig bry sig om Kalmar FF?

Publiken? Betyder det inte mer att ha ett allsvenskt lag i stan? Visst, där har ju också föreningen ett ansvar, och det har inte direkt strömmat ut intressant och lockande information från Kalmar FF inför den näst sista hemmamatchen 2026.

Den biten av organisationen har länge varit lika lite prioriterad som jakten har varit på en kvalitetsanfallare den här säsongen.

Men i mina ögon är det hela staden Kalmar som ansvarar för Kalmar FF. I alla lägen.

Nu får man i alla fall chansen att bättra sig.