Gudrun Brunegård (KD), riksdagsledamot från Vimmerby och K G Hammar, före detta ärkebiskop, vill att en sanningskommission tillsätts för att reda ut vad svenska myndigheter visste kring Dag Hammarskjölds död.
Natten mellan den 17 och 18 september 1961 kraschade planet där Dag Hammarskjöld och femton andra personer färdades, under oklara omständigheter, vid inflygningen till Ndola i Nordrhodesia.
Utöver den inhemska utredningen, under ledning av Nordrhodesias federala regering, tillsatte både FN och Storbritannien varsin utredning.
Även svenska expertobservatörer rapporterade sina iakttagelser hem till Sverige. På flera punkter var de svenska representanterna både på plats i Ndola och i Stockholm starkt kritiska till hur nordrhodesierna bedrev utredningen, där de kommit fram till att olyckan berodde på misstag av de svenska piloterna.
Svängde helt
I november tillsatte den svenska regeringen en särskild arbetsgrupp för att kritiskt granska allt som kom fram under undersökningarna av kraschen. Arbetsgruppen presenterade sina resultat för Sveriges regering i maj 1962, och trots tidigare hård kritik hade man nu helt svängt och landade nära de nordrhodesiska slutsatserna. Samtidigt presenterade FN sin undersökning och konstaterade där att man inte kunde utesluta externa faktorer, som fel på flygplanet, attack eller sabotage, som möjliga anledningar till planets krasch. Men man lade ned utredningen i brist på bevis.
Baserat på nya vittnesmål, som presenterades 2011, och ett påföljande privat initiativ, återöppnade FN utredningen 2015. Sedan dess har nya uppgifter samlats in och granskats, och i den pågående utredningen är det en hel del uppgifter som pekar på att planet kan ha kraschat på grund av någon form av yttre påverkan.
Brev till utrikesministern
Den kristdemokratiska riksdagsledamoten från Vimmerby, Gudrun Brunegård, har under många år engagerat sig i Dag Hammarskjöld-frågan.
Tillsammans med förre ärkebiskopen K G Hammar, professor Henning Melber och privatutredaren Hans Kristian Simensen, som alla ingick i den Enabling Committee som samlade in vittnesmål under åren 2011-2014, har Gudrun Brunegård bildat en arbetsgrupp som nu tar ett initiativ i sökandet efter sanningen.
På måndagsmorgonen skickade gruppen en skrivelse till utrikesminister Tobias Billström med en vädjan till regeringen att öppna en intern svensk utredning av vilka motiv och politiska intressen som fanns, som kan förklara svängningen i den svenska hållningen kring Dag Hammarskjölds död.
Vill se sanningskommission
– Initiativet stöds av många riksdagsledamöter från flera olika partier, så det här handlar inte om mitt privata engagemang i frågan utan det finns ett brett intresse, säger Gudrun Brunegård.
– Vår förhoppning är att man på utrikesdepartementet ska se att Sverige har en moralisk plikt att söka sanningen och att nu tillsätta en sanningskommission. I en interpellationsdebatt 2020 medgav dåvarande utrikesminister Ann Linde att diplomatiska, kommersiella och politiska orsaker kan ha bidragit till det svenska agerandet 1962, men hon var inte beredd att utreda det vidare. Varför, frågar sig Gudrun Brunegård?
Hur skulle en sådan sanningskommission se ut?
– Jag ser framför mig att en oberoende utredare, gärna med både historisk och juridisk kompetens, får uppdraget och att den personen får tillgång till samtliga svenska dokument som finns för att förklara Sveriges svängning mellan september 1961 och maj 1962. Man brukar släppa arkiv öppna efter 60 år, men fortsatt finns det dokument som hålls hemliga, och som nyligen hemligstämplades.
Varför är det här en viktig fråga?
– Vi har ett moraliskt ansvar gentemot piloternas familjer och även för det allmänna sökandet efter sanning, att granska den svenska hanteringen i det här ärendet. Den svenska rapporten orsakade ett bestående trauma hos de efterlevandes familjer och en offentlig upprättelse av de svenska piloterna har allt för länge låtit vänta på sig.
Omfattande mörkningsprocess
K G Hammar är övertygad om att det handlar om en omfattande mörkningsprocess från svenska myndigheters sida.
– Det finns så oerhört mycket dokument som styrker det, men vilka intressen är det som ligger bakom? Det är det som vi vill ska redas ut. Med ett historiskt öppet sinne går det inte att säga att det handlar om en olycka efter att ha tagit del av all den dokumentation som finns.
Varför skulle Sverige mörka detta?
– Jag som inte är politiskt tillsatt kan ju våga berätta min högst personliga tolkning. Det handlade både om ett försvarspolitiskt tänk (öst-väst) under kalla kriget och ett ekonomiskt tänk i och med att det som skulle komma att bli EU då började formas. USA och Storbritannien är nog de länder som har mest att förklara vad som verkligen hände i Ndola, och det var inga länder som Sverige ville bli osams med under den här tiden.