Maria Karlsson, verksamhetsutvecklare på Rädda Barnen i Kalmar län. Foto: Pressbild
Efter pandemin har den ekonomiska utsattheten för många familjer ökat, drivet av stigande kostnader för exempelvis el, drivmedel, hyror och räntor.
– Pandemin ledde till ökad arbetslöshet och fler konkurser. Samtidigt innebar mer tid hemma högre kostnader för mat. För många familjer på landsbygden är bilberoendet en extra utgift som påverkar möjligheten att delta i föreningslivet. Samtidigt har löneutvecklingen inte hängt med, säger Maria Karlsson, verksamhetsutvecklare på Rädda Barnen i Kalmar län.
När familjerna får det tuffare drabbas barnen
När familjer får det tufft ekonomiskt är det barnen som drabbas. Rädda Barnen och andra stödorganisationer märker av utvecklingen i sin verksamhet dagligen.
Hur märker ni barnfattigdomen konkret?
– Vi får signaler från skolan om hungriga barn. Matkassar som vi och andra aktörer delar ut till behövande räcker inte till. Även föreningsdeltagandet minskar på grund av avgifter och transportkostnader, säger Maria Karlsson.
Stora lokala skillnader
För många hushåll är marginalerna små. Varje år räknas en officiell minimigräns ut baserad på familjesituation och ålder, men Rädda Barnen menar att den beräkningen inte fullt ut speglar sanningen.
– Den motsvarar inte familjernas verkliga utgifter. Därför riskerar den att underskatta hur många barn som lever i ekonomisk utsatthet, säger Maria Karlsson.
Samtidigt finns stora geografiska skillnader i länet.
Hur ser barnfattigdomen ut i länet i dag?
– Gapet har ökat kraftigt och vi ser stora lokala skillnader, även inom samma kommun. På ena sidan av en väg kan barnfattigdomen vara 42 procent, medan den på den andra sidan är 0,5 procent, säger Maria Karlsson.
Vad behöver göras i samhället?
– Vi behöver både direkta stödinsatser och generella satsningar för alla barn. Det handlar om att återinföra parklek, stärka fritidsgårdar och erbjuda simskola och sommarverksamhet. Vi behöver också införa gratis kollektivtrafik för unga och stärka föreningslivet, säger Maria Karlsson.
Maria Karlsson pekar på Skottland som ett föredöme för hur kommuner och civilsamhälle kan arbeta tillsammans. Skottlandsmodellen (GIRFEC) bygger på ett strukturerat samarbete mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård.
– Vi behöver börja med möten och samtal. Kommunen kan fungera som en länk till invånarna. Om vi skapar arbetsgrupper där kommunen samverkar med ideella krafter och vi tar till vara varandras kompetenser kan vi åstadkomma mycket, säger Maria Karlsson.
Offentligt panelsamtal ska vända utvecklingen
För att sätta barnfattigdomen högre upp på agendan bjuder Rädda Barnen in till ett offentligt samtal i Kalmarsalen den 12 augusti. Samtalet modereras av Per Sjölin, chef för Fryshuset Sydost och Jan Bolin, Rädda Barnen. Medverkar gör också forskaren och socionomen Tapio Salonen, som presenterar den senaste barnfattigdomsrapporten.
– Vi vill att det ska hända saker i Kalmar. Därför bjuder vi in politiker, representanter för skolan och allmänheten till ett panelsamtal om rapporten. Det är ett sätt att samla olika aktörer kring frågan och diskutera vilka insatser som behövs för att vända utvecklingen. Civilsamhället kan göra mycket, men det räcker inte att sätta plåster på såren. Vi behöver arbeta förebyggande och skapa långsiktiga förändringar som gör skillnad för fler barn, säger Maria Karlsson.