Att barn med autism och ADHD har svårigheter att orka med skolan är ingen nyhet. Problemet har växt de senaste decennierna då många av de mindre skolklasserna tagits bort och en ny läroplan samtidigt förordade undervisning i storklass.
Efter hårda påtryckningar från föräldranätverk har det på sina håll skapats mindre klasser igen med pedagogik anpassad efter barn och unga med NPF, men de är alldeles för få. Trots att alla har rätt att få sina behov tillgodosedda enligt skollagen, är det inte ovanligt att åtgärdsprogram dröjer eller att barnet vare sig får en resursperson i klassen, andra anpassningar eller ett mindre sammanhang.
*
2010-talets skolexperiment har haft ett högt pris. Idag går 43 procent av barnen med NPF ut grundskolan utan gymnasiebehörighet och tre av fyra hemmasittare har ADHD eller autism.
Förutom att barnet förlorar viktig skolgång, påverkas hela familjen. Ofta är det mamman som tvingas gå ned på deltid eller till och med säga upp sig för att hjälpa sitt barn.
Det är dags att:
- Garantera barn och unga med ADHD som behöver detta, möjlighet att gå i en mindre (så kallad särskild) undervisningsgrupp med de anpassningar som krävs.
- Erbjuda barn med autism som behöver det resursklass eller annan stödklass med en lärmiljö som gör det möjligt att orka ta till sig undervisning och vara i skolan.
- Barn som klarar av skolgången i vanlig klass med stöd av en resursperson med kunskap om NPF, ska få det.
KD är partiet som står på barnens och familjens sida. Rösta på Kristdemokraterna 13 september.
Liselotte Ammert (KD),
distriktsordförande KD-kvinnor