LÜHR: Dra inte för stora slutsatser av segern

Snacket gick i veckan om tränarbytet i Halmstads BK, och hur det skulle påverka den här matchen.

Johan Lindholm ut.

Stuart Baxter in.

Ett påpiskat och hungrigt - ja, utsvultet - HBK förväntades ändra hybridgräset på Guldfågeln arena, i jakten på den första segern för säsongen och ta sig upp från den jobbiga jumboplatsen i tabellen.

Men om gästerna var hungriga så såg det ut som om Kalmar FF inte ätit ens en knäckemacka sedan den jobbiga förlusten mot Sirius i Uppsala förra helgen. Det var revansch i blickarna, tryck i löpningarna och ett totalt grepp om samtliga händelser de första 30 minuterna.

Spel mot ett mål.

Jag tappade snabbt räkningen på alla ihopsamlade rödvita hörnor, Charles Sagoe Jr var nära att med hjälp av ett HBK-ben göra 1-0 redan i den tredje minuten och Nassef Chourak misslyckades med en svår vändning med skott från nära håll några minuter senare.

Men den avgörande spetsen saknades inledningsvis.

Återigen startade Anthony Olusanya som nia, och Olusanya-supportrar fick den här söndagen senare lite vatten på sin kvarn. Men jag vet att Kalmar FF undersöker möjligheterna att värva en målskytt i sommar, och frågar ni mig så är svaret givet.

Köp!

Gör ett gediget scoutingjobb, var tydliga med vad vilken typ av anfallare man vill ha - och sedan våga spendera pengar. 

Kalmar FF behöver ingen ny Emeka Nnamani, Malcolm Stolt, Anthony Olusanya eller Vilmer Tyrén, de behöver en Mileta Rajovic, Dino Islamovic eller Deniz Hümmet.

En allsvensk plats 2027 kan ligga i potten.

***

Det känns en smula overkligt att Stuart Baxter är tillbaka i Halmstad och tillbaka i den allsvenska fotbollen, 72 år ung.

Första gången jag i jobbet kom i kontakt med den karismatiske skotten var under AIK:s Champions League-äventyr 1999. Ni vet, då en vansinnig Baxter dundrade in i Råsundas källarliknande presskonferenslokal efter en bitter förlust mot Barcelona, dunkade näven i bordet och stirrade Europa-pressen i ögonen och sa:

“This is the fucking Champions League, not amateur football!”.

Sedan dess har våra vägar korsats många gånger, och varje gång har jag lämnat dessa möten med förnyad respekt för en levande legendar.

Stuart Baxter var också en viktig person i Johan Mjällbys fotbollsliv och hade en given plats i självbiografin (“Jag gav allt jag hade”) som jag skrev tillsammans med den förre landslagshjälten förra året.

Den ger en bild av en mycket taktiskt driven tränare, med internationell erfarenhet i massor och stenhårda nypor när det krävts.

Nu kom Baxter till Kalmar med ett lag som skulle hämta minst en poäng. Häva ett fritt fall som sett hopplöst ut under Johan Lindholm. Så det blev en fembackslinje, det blev försvar i första, andra och tredje hand - och så kanske sticka upp på en omställning, eller fixa en fast situation.

Den krisplanen dog dock snabbt i andra halvlek.

***

Ett långt och fint rödvitt anfall i den 52:a minuten, ända från eget straffområde, agerade isbytare i det här bottenmötet.

Det avslutades när Kalmar FF:s överlägsne målskytt, Charlie Rosenqvist, från högerkanten spelade fram Kalmar FF:s överlägsna framspelare, Charles Sagoe Jr - och den senare var kall i det svåra avslutet som gick under målvakten Tim Rönning.

Nu tycker jag att Halmstads BK var håglöst från start i denna match, men efter 1-0-målet försvann i stort sett allt det som kunde uppfattas som kampvilja. Och efter att ha sett några av lagets matcher på slutet så är det just nu omöjligt att se Baxter lösa ekvationen som betyder nytt kontrakt i höst.

Så om jag ibland är kritisk till det som händer i Kalmar FF, då ska vi vara medvetna om att det finns lag i allsvenskan som suktar efter det läge tränaren Toni Koskela & co skaffat sig efter sju omgångar.

Blåvitt, någon?

Calle Gustafsson gjorde sin första start på den allsvenska säsongen 2026 och möjligen anade man lite rost under de första 45 minuterna, men sen rasslade det bara till. Den centrale mittfältaren är en schweizisk armékniv. Han kan allt. Gör allt. Är så oerhört viktig. Det här var ingen premiummatch, motståndet var för svagt och Gustafsson har efter naggande skadetjafs under våren såklart en bit upp till sin högstanivå. Men bollvinnandet, det öppnande passningsspelet och att ständigt vara på rätt defensiv plats på planen, jag vet inte många andra mittfältare på svensk mark i dag som når upp till den nivån.

2-0 kom efter en timmes spel, och det var ännu ett fint KFF-spel och ännu finare förspel som låg bakom den fullträffen. Inhoppande Marius Söderbäck skarvade till slut läckert tillbaka bollen till Anthony Olusanya, som i sin tur var klinisk i avslutet med vänsterfoten.

Om jag fortfarande tycker att Kalmar FF ska värva spets i sommar?

Garanterat.

***

Smått och gott då?

• Charles Sagoe Jr var som sagt inte nian som Kalmar FF hoppades skulle fylla den positionen med målskytte under lånet från Arsenal, men britten fortsätter att leverera viktiga poäng från sin vänsterkant. Gillar prestigelösheten i Toni Koskelas coachning här, och hur han löst det “problemet”.

• Jag väntar fortfarande med att kliva på Nassef Chourak-tåget. Tycker det är väldigt mycket transporterande av boll, de avgörande passningarna når inte fram och allt känns som det går lite för långsamt.

• Samuel Brolin fick chansen i mål, och utan att ställas på några galna prov så gjorde han ett tryggt intryck.

• Mittbacken Lars Saetra stod över med en fotskada men hoppas vara tillbaka mot Brommapojkarna nästa söndag. Nu tog Melker Hallberg platsen bredvid Achraf Dari, och det blev till en lugn 90-minutersresa.