Klimatfrågan inte bara för naturvetenskapen – föredrag på Linnéuniversitetet Live

Sedan i oktober har Kalmar kommun ett klimatnödläge. Det har i alla fall fullmäktige bestämt. Vad exakt det innebär och vilka konsekvenser det får för invånarna är inte glasklart. Men tanken är att kommunen inte ska vara klimatneutrala till 2030. Verksamheterna ska inte lämna ifrån sig några koldioxidavtryck. Samma nödläge har också 22 andra kommuner utlyst. 

Det var också fenomenet klimatnödläge som var veckans ämne på Linnéuniversitetet Live under torsdagen. Forskarna Jörgen Bruhn och Anna Nilsson Skåve var på plats för att berätta om sin forskning,  de nya kurserna och hitta samarbetspartner. Det lite annorlunda är att duon inte kommer från naturvetenskapen utan är litteraturvetare. 

– Vi vill föra ut klimatfrågan till fler vetenskapsområden. Det är sällan vanligt folk läser forskningsartiklar. Och då kan vi med ett annat perspektiv bidra till kunskap, säger Jörgen Bruhn. 

De tillhör Centrum för klimatlägesstudier, ett tvärvetenskapligt centrum där forskare från olika discipliner möts och utbildar studenter. De menar att utöver faktakunskaper behöver man lära ut möjligheter till förändring av ideal och livsstil. Att man måste ha alternativa bilder, konstnärliga uttryck. Tanken är att ett brett handlingsutbyte och ge olika sätt att agera på krisen. Men också en väg förbi apati, att det är lönlöst och att det inte går att göra någonting. 

Vi har en pågående, om än avklingande pandemi. Det är krig i Europa. Är det då rätt att kalla det “nödläge”?

– Jag förstår frågan och det har också varit en diskussion om begreppet. Att hitta något passande är alltid problematiskt. Men vi vet från rapporter hur det ser ut med vårt klimat och vad som händer om vi inte gör något, säger Åsa Nilsson Skåve.