Hultsfreds arbetssätt mot välfärdsbrott ska inspirera hela landet

Hultsfreds kommuns och polisens gemensamma arbete mot välfärdsbrottslighet ska stå i centrum när Sveriges kommuner och regioner, SKR, samlar representanter från hela landet under den kommande ”Välfärdsbrottslighetsveckan”.

Under rubriken ”Kriminell ekonomi i Hultsfred – så slog vi tillbaka” ska kommunchef Lars-Erik Rönnlund och polisens Viktor Haglind berätta om erfarenheterna och de resultat som arbetet gett sedan starten 2021.

Vad är det unika med ert arbetssätt?

– Trots att vi är på olika myndigheter har vi jobbat mot ett gemensamt mål. Här involveras alla kommunens förvaltningar, som socialförvaltningen, skolan, miljö och bygg och räddningstjänsten. Alla förvaltningar har, som jag brukar benämna det, egna verktygslådor, alla hanterar olika typer av lagstiftning. Men, när vi samarbetar på det sätt som vi har gjort kan vi nyttja allas verktygslådor och lagstiftningar för att upptäcka oegentligheter, försvåra för aktörer som utnyttjar välfärdssystemet och komma åt den kriminella ekonomin på olika sätt, förklarar Klas Werme, som skulle varit med i Stockholm men fått förhinder.

Har gett konkreta resultat

Arbetet har bland annat lett till att misstänkta felaktigheter kring bidrag och arbetsmarknadsåtgärder har uppmärksammats. 

Det handlar exempelvis om bidrag som betalats ut på felaktiga grunder, utbetalningar som stoppats och krav på återbetalning av pengar.

Även misstänkta fel i folkbokföringen har varit en del av arbetet, där exempelvis en person står skriven på en adress men bor med familjen på en annan, vilket kan påverka familjens rätt till olika bidrag.

– Genom att identifiera sådana förhållanden har vi kunnat lämna information vidare till bland andra Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsförmedlingen.

Vad var upprinnelsen till det här samarbetet?

– Jag skulle säga att det var en följd av flyktingvågen och den problematik som uppstod i Hultsfred med tanke på att man tog emot flest flyktingar i förhållande till befolkningsmängden. Samtidigt var man en ganska utsatt kommun socioekonomiskt, det gjorde att det blev än mer problematiskt att jobba på ett strukturerat och framgångsrikt sätt kring bland annat boenden och etablering på arbetsmarknaden. Så det tycker jag ändå man kan säga var upprinnelsen.

”Såg inte särskilt ljust ut”

Polisen och kommunen såg att situationen krävde ett gemensamt agerande.

– Vi såg att det höll på att skapas en situation i Hultsfred som inte såg särskilt ljus ut. När vi tog kontakten och såg samma problembild var det inget långdraget beslut att vi behövde hjälpas åt och samarbeta, säger Werme.

Sedan dess har arbetet fortsatt med fokus på att identifiera och motverka välfärdsbrottslighet och den kriminella ekonomin.

Ett arbetssätt som nu alltså ska presenteras i Stockholm i nästa vecka.

”Vi är mycket tacksamma för polisens samarbete under de senaste åren”, kommenterar kommunchef Lars-Erik Rönnlund på mail.

Vill inspirera

Förhoppningen är att fler kommuner och lokalpolisområden ska få inspiration att utveckla ett liknande samarbete.

– Jag hoppas att vi ska kunna uppmuntra andra kommuner och andra lokalpolisområden att känna lite hopp och förtroende för att faktiskt kunna jobba på ett offensivt och framgångsrikt sätt genom att samverka på det sätt som vi har gjort, säger Werme.

Vad krävs för att lyckas skulle du säga?

– Man måste ha samarbetet sanktionerat högre upp i sina organisationer så man ges möjlighet att jobba med det här aktivt under en längre tid, annars är risken att man faller tillbaka i sina tidigare mönster ganska snabbt, säger Klas Werme och fortsätter:

– Så uthållighet, tålamod och en gemensam målbild är viktiga parametrar som vi kanske kan förmedla till andra eftersom det här är en konferens där väldigt många kommuner i Sverige är representerade. Kanske kan vi ändå så ett frö till hur man kan jobba mot den här typen av brottslighet. Kriminell ekonomi är ett av polisens absolut viktigaste och mest prioriterade problemområden, som alla poliser ska jobba emot i dagsläget.

Sparat betydande belopp

Klas Werme har inga direkta siffror men är säker på att arbetssättet inneburit att samhället sparat betydande belopp.

– Jag tror att vi har sparat många miljoner på det här arbetssättet. Eller, jag tror inte – jag vet, säger han.